"Sotarpojkar Stigberget"
Signerad H. af Klint och daterad 1890. Olja på duk 80 x 117 cm.
Inköpt tidigt 1900-tal.
Därefter i arv.
"Hilma af Klint, Catalogue Raisonné", band 7, Bokförlaget Stolpe, Stockholm, 2022.
I den aktuella målningen avbildar Hilma af Klint ett lag sotarpojkar gåendes på Stigbergsgatan på Söder i Stockholm. Det är ett akademiarbete från tiden efter examen från Kungliga Konstakademien 1888. Tillsammans med några kvinnliga kollegor delade Hilma af Klint ateljé i det sk Ateljéhuset på Hamngatan 5 vid Kungsträdgården i Stockholm. På de övre våningarna i huset fanns arbetsrum och bostäder för elever som avslutat sina studier. Det var dåtidens kulturella mittpunkt med Blanchs Café och Konstsalong på bottenplanet.
Historikern Dick Harrisson har beskrivit "sotarpojkarnas" öde i en artikel i Svenska Dagbladet 2017: "Sotpojkar och sotgossar nämns i svenska källor redan i början av 1700-talet, och ännu i slutet av 1800-talet var de vanligt förekommande. De fick löjligt låg lön: kost, logi, arbetskläder och en summa pengar som inte ens garanterade att de kunde äta sig mätta. Enligt lagen skulle visserligen lärlingar i hantverksyrken vara minst 14 år gamla, men inom sotarbranschen ignorerade man paragrafen. Till saken hör också att många sotgossar inte arbetade frivilligt. Ofta hämtade sotarna arbetskraft från barnhem och gjorde fosterbarn till medarbetare."
Hilma af Klint var en pionjär på många plan. Hennes konstnärliga gärning startar i det klassiska måleriet och hon tillhörde en av de första generationer kvinnor som utbildades vid Kungliga Konstakademin i Stockholm. Fram till 40-årsåldern målar hon främst porträtt och landskap, botaniska studier och beställningsuppdrag.
Utan någon progressiv övergång, slår hon sedan över från ett traditionsenligt måleri till att skapa abstrakt konst på ett absolut fritt och okonventionellt sätt. Långt efter sin död blir Hilma af Klint internationellt uppmärksammad och hyllad som en tidig föregångare för den abstrakta konsten. Från att ha varit praktiskt taget okänd likställs hon nu med de största moderna målarna och hennes abstrakta verk anses banbrytande. Hon har ritat om kartan för den tidiga abstrakta konsten, både i Sverige och internationellt.
Hilma af Klint (1862–1944) var en svensk målare, teosof och pionjär inom abstrakt måleri och redan 1906 utvecklade hon ett abstrakt bildspråk. Det var flera år före Wassily Kandinsky, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj som fortfarande betraktas som föregångare till den abstrakta konsten på 1900-talet. Hon påbörjade sin konstnärliga utbildning vid Tekniska skolan i Stockholm (nuvarande Konstfack), där hon även tog lektioner i porträttmåleri. Efter studierna skaffade hon sig en egen ateljé vid Kungsträdgården där hon målade och ställde ut landskap i naturalistisk stil. Under en resa till Schweiz mötte hon Rudolf Steiner och greps av dennes antroposofiska idéer och utvecklade ett starkt intresse för det ockulta. Under seanser fick hon budskap, som hon omformade i abstrakta målningar. År 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning, The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890–1985, i Los Angeles. Denna utställning kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. I och med en separatutställning på Moderna Museet i Stockholm startade en ny fas i hennes konstnärliga arv. Detta blev den mest omskrivna utställningen i Moderna Museets historia och gjorde af Klints konstnärskap till ett välkänt namn världen över. Sedan 1972 förvaltas hennes abstrakta verk av Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Moderna museet i Stockholm har ett rum tillägnat Hilma af Klint i den permanenta utställningen, där de visade verken byts ut med regelbundenhet. Hon finns även representerad vid bland annat Nationalmuseum, Kungliga biblioteket, Sjöhistoriska museet, Nordiska museet och Uppsala universitetsbibliotek.
Läs mer