"Duvmatare"
Signerad RS och daterad 1936 på etikett a tergo. Duk 65 x 69,5 cm.
Stockholms Auktionsverk, 18 maj, 1998, kat. nr. 395.
Privatsamling.
Ragnar Sandberg söker i sitt måleri möjliggöra det oväntade, han vill åstadkomma en sinnenas oordning. Färgen är hans medium - han målar mörker med ljusa färger och vänder upp och ned på gängse färgkonventioner. Att Sandberg skulle bli konstnär var inte alls självklart. Han hade studerat på läroverk och även varit till sjöss en tid. Redan som mycket ung var han mycket intresserad av litteratur och filosofi, någonstans fanns även drömmen om att bli författare. Sandberg kom till Valands konstskola vid 1920-talets början och studerade där några år utan att lämna några större avtryck. Det konstaterades emellertid vid en elevutställning 1925 att Sandberg var den ende som ”vågade måla i ljus och i färg”. Enligt Tor Bjurström som vid tidpunkten undervisade på skolan hade Sandberg en mycket stor talang som tecknare men konstaterade också att ”han inte såg Ragnar Sandberg som en framtida målare”. Efter sina konststudier tillbringade Ragnar Sandberg tid med att läsa och studera litteratur och filosofi i hemmet. Sommaren 1929 sammanstrålar han av en tillfällighet med studiekamraten Ivan Ivarson som hyrde ett hus på Stenungsön under några sommarmånader. Sandberg blir inspirerad av sin väns arbetsiver och imponerad av vad han ser att Ivan Ivarson lärt sig och utvecklat under sin omfattande utlandsresa och sin vistelse hos konstnärsparet Kylberg. Ivarsons absoluta känsla för att färgen kan uttrycka något unikt blev en sporre för Sandberg att återigen ta tag i måleriet.
I början av 1930-talet flyttade Sandberg således till Göteborg för att där försöka fullfölja en karriär som konstnär. Det var depressionsår men han fann sig trots allt väl till rätta och skildrade sin omvärld i både text och bild med friska ögon. Stadens ljud, ljus och fordon blev en inspirationskälla men även stadens djur var något som fångade konstnärens intresse. Så småningom inkluderade han även människor i sin bildvärld - framför allt som staffagefigurer som passerar förbi i gatuvimlet – centrala motiv, blir de först i konstnärens senare produktion. Andra inspirationskällor fann han i kontinentens måleri, vissa verk kunde han förstås studera i Konstmuseets samlingar men han var också en flitig gäst på Röhsska museets bibliotek som alltid hade ett digert utbud av aktuella konsttidskrifter, nyskrivna pamfletter och samtida konstlitteratur så det var lätt för honom att hålla sig à jour det geografiska läget till trots. Främst tilltalades han av de franska konstnärerna Pierre Bonnard och Fernand Légers måleri och han var även en stor beundrare av spanjorerna Francesco Borès och Joan Miró.
Efter en resa till Frankrike i slutet av 1930-talet återvände Sandberg till Göteborg fylld av beundran för Pierre Bonnards poetiska måleri och sensuella färger. Sandberg började skildra staden och dess invånare. Han använde sin fantasi och skildrade det sjudande livet i ett poetiskt ljus, precis som han lärt av Bonnard. Det aktuella katalognumret "Duvmatare" utförd 1936 är ett typiskt verk för perioden, den starka färgen med ett lekfullt motiv som visar en människa sittandes ute i naturen som matar stadens duvor.
Ragnar Sandberg är en av den svenska 1900-talskonstens förgrundsfigurer och hans oljemålningar betingar idag höga priser. Efter studier vid Valands konsthögskola kom han att tillhöra de så kallade Göteborgskoloristerna. Genom sin sublima palett som flyktigt växlade mellan färgexpressionism och bleka pastelltoner skapade han sig en särställning bland sina samtida. Vid tiden för andra världskrigets slut kom Sandberg alltmer att ägna tid åt studier i det mindre formatet. Han intresserade sig för formernas rytmik och lagbundenhet. 1947 blev han ledamot av Konstakademien. Samma år erhöll han professorstiteln i teckning vid Konsthögskolan, en tjänst som han upprätthöll till 1949 då han vid nämnda institution utnämndes till professor i målning.
Läs mer