”Sixton”
Signerad Vasarely samt a tergo signerad, daterad och numrerad P 1281. Koncipierad 1967 och utförd 1987. Duk 112 x 112 cm.
Gerschmans konsthandel, Stockholm, förvärvad 1987. I samband med köpet fick säljaren med en bok (VASARELY III
Propos liminaires de Marcel Joray, Editions du Griffon, 1974) med en personlig dedikation av Vasarely (medföljer ej.
Privatsamling, Sverige).
Victor Vasarelys konstnärskap är idag mer aktuellt än någonsin. De visuella effekter som han skapade genom att måla för hand för hand i mitten av 1900-talet föregrep estetiken i dagens datorspel och digitala konst. De starka färgerna, de böljande geometriska kompositionerna liksom hans kontrastrika svartvita målningar upplevs idag som tidlösa.
Redan på 30-talet började Vasarely systematiskt utforska grafisk teknik och dess optiska och känslomässiga räckvidd. Han arbetade som grafisk designer i Paris och fascinerades av den geometriska formen och dess förmåga att framkalla en sensorisk uppfattning av rum, materia och energi. Samtidigt som han försörjde sig själv och sin unga familj skapade han många verk på sin fritid, bland annat Zebra (1937), som anses vara ett av de tidigaste exemplen på Op Art.
Under sin konstnärliga bana utvecklade Vasarely sin egen form av geometrisk abstraktion som han varierade i oändliga optiska mönster med kinetisk effekt. Målningen "Sixton" från 1967 är ett exempel från en period då Vasarely utforskande formen hexagonen i slutet av 60-talet. Han övergav kvadraten för en tid för att fördjupa sig i perspektivets effekt på kuben. I det klassiska perspektivet avbildas parallella linjer så att de konvergerar i en flyktpunkt på horisonten. Istället valde Vasarely det parallella eller axonometriska perspektivet där flyktpunkten inte existerar. Sidorna på en avbildad kub, förblir parallella. I "Sixton" är kuberna axonometriska och bildas av en kvadrat och två romber, vilket skapar en oregelbunden sexhörning. Ögat luras och resultatet av denna disciplinlöshet blir en oändlig illusion av rörelse. Kuberna tycks stiga upp eller falla tillbaka i bildens olika plan. Effekten förstärks av färgsättningen och ljusspelet som tycks komma från olika håll i bilden.
I början av 1970-talet var Victor Vasarely omåttligt populär. Hans banbrytande geometriska mönster och hypnotiserande optiska illusioner hade kommit att leta sig in i medvetandet hos en hel generation. I allt från målningar, grafiska verk, inredningar och installationer till offentliga verk och Renault-loggan; Vasarelys noggrant kalibrerade skapande var det "hottest of hot".
Victor Vasarely föddes 1906 i Ungern och dog 1997 i Paris, Frankrike. Han var målare och grafiker och verkade främst i Frankrike. I hans krets återfinns både Wassily Kandinsky, Walter Gropius och Piet Mondrian. Han började studerade på akademien Podolini-Volkmann i Budapest och sedan på Alexandre Bortnyik's akademi "Mühely", vilken också kallas för Budapests Bauhaus. Vasarely skapade flera kända bildserier så som Vonal, Vega och Gestalt. Serier med geometriska bilder där han leker med vår avståndsuppfattning och skapar en kinetisk energi, använder sfäriska förvrängningar för att skapa polykroma figurer och använder hexagoner för att skapa tredimensionella former som förvirrar betraktaren. Han slog igenom internationellt 1965 med utställningen “The Responsive Eye” på New York’s Museum of Modern art.
Läs mer