Kan inte nå servern
Temaauktioner online
Barbie and friends E1136
Auktion:
Chinese Works of Art F512
Auktion:
Curated Timepieces – december F530
Auktion:
En formgivares värld E1138
Auktion:
Internationella modernister F601
Auktion:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Auktion:
Helsinki Design Sale F612
Auktion:
Helsinki Spring Sale F613
Auktion:
Liveauktioner
Contemporary Art & Design 662
Auktion: 15−16 april 2025
Important Timepieces 663
Auktion: 15 april 2025
Modern Art & Design 664
Auktion: 20−21 maj 2025
Important Spring Sale 665
Auktion: 11−13 juni 2025
619
1547196

Tove Jansson

(Finland, 1914-2001)
Utropspris
600 000 - 800 000 SEK
53 600 - 71 500 EUR
54 400 - 72 600 USD
Klubbat pris
2 750 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Amanda Wahrgren
Stockholm
Amanda Wahrgren
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)702 53 14 89
Tove Jansson
(Finland, 1914-2001)

"Vila" (Självporträtt)

Signerad Tove och daterad -43. Duk 61 x 74 cm.

Proveniens

Gåva från Tove Jansson till Atos Wirtanen.
Därefter i arv till nuvarande ägare.

Övrig information

‘Every still-life, every landscape, every canvas is a self-portrait!’ – Tove Jansson
Tove Jansson hade en imponerande karriär som författare och konstnär. Hon var verksam i över 70 år, och arbetade även som serietecknare, illustratör, scenograf, kostymdesigner och karikatyrtecknare – men hon såg sig själv alltid främst som en målande konstnär. Tove är mest känd för att ha skapat Muminkaraktärerna, men hennes kreativitet sträckte sig långt utanför detta universum och hon experimenterade ständigt och sökte nya uttrycksformer.
1933 påbörjade Tove studier vid Finska Konstföreningens ritskola i Helsingfors, som vanligtvis kallas Ateneum. Där skulle hon vara kvar fram till våren 1937, med återkommande avhopp från studierna. Efter fyra år hade hon ändå etablerat sig som konstnär. Under denna period hände det mycket inom den finländska konstvärlden, man riktade sig utåt, mot europeisk modernism, och ordnade internationella utställningar. Även Tove åkte på resor utomlands och lät sig inspireras av kulturen i Tyskland och framför allt Paris och Bretagne, och senare Italien.
Toves föräldrar var båda konstnärligt lagda, modern Signe Hammarsten-Jansson var tecknare och illustratör och fadern Viktor Jansson skulptör. Tove framstod från första början som en sällsynt fågel som oförskräckt följde sin egen väg. Före och under kriget stod hon för kritisk satir i den politiska tidskriften Garm och protesterade modigt mot Finlands samarbete med Nazityskland. Även i hennes privatliv var Toves väg okonventionell. Kvinnors ställning, självständighet, kreativitet och jämställdhet var särskilt viktiga för henne, och hon ifrågasatte invanda tankemönster och fördomar – inte som en högljudd agitator, utan som en tystlåten revolutionär vars hela existens var i linje med hennes tro.
Självporträtten är en central del av Toves konstnärskap och de visar en konstnär som inte bara arbetade med form och uttryck, utan också tog kontroll över sitt eget narrativ. De många självporträtten är utförda i olika tekniker, allt från teckningar i blyerts och kol, små skisser i dagböcker och brev, samt stora porträtt i olja. Tove skrev aldrig en självbiografi. Den närmaste motsvarigheten är romanen ”Bildhuggarens dotter” (1969), som innehåller biografiskt innehåll. Det är i stället självporträtten som utgör hennes eget visuella narrativ, ett sätt att utforska och iscensätta en konstnärlig identitet. Hur hon framställde sig själv var ingen slumpmässig process; det var en konstnärlig bedömning. Självporträtten avslöjar en konstnär som var både självironiserande och seriös, och de återspeglar komplexiteten i hennes personlighet. Genom sina självporträtt utforskade Tove olika identiteter, berättade personliga historier och tog sin plats i konstvärlden.
Auktionens eleganta självporträtt från 1943 har en spännande historik. Porträttet gavs som gåva, en kärleksgåva kan man anta, till Atos Wirtanen. Wirtanen var politiker och bland annat ledamot av Finlands riksdag 1936-1954 och ordförande i Socialistiska enhetspartiet 1948–1955 men var även skribent. Relationen mellan Tove Jansson och Atos Wirtanen är både omskriven i böcker som avhandlar deras brevkorrespondens och porträtterad på film (”Tove”, regi Zaida Bergroth 2020).
Moomin Characters skriver om relationen till Wirtanen ”Snusmumriken är inspirerad av Tove Jansson själv, hennes bror Lars, men mest av allt hennes pojkvän från början av 1940-talet, Atos Wirtanen. Snusmumriken kom med i Mumin-berättelserna på tiden då paret sällskapade och under deras år tillsammans skrev och illustrerade Tove de första fem Mumin-böckerna. För att Toves Mumin-böcker inspirerade Atos, kom han med idén att även skapa den tecknade serien. År 1947 publicerades den första serien “Mumintrollet och jordens undergång” i tidningen Ny Tid där Atos fungerade som redaktör. Snusmumriken påminner om Atos mycket till utseende – hatt och pipa var vanliga för dem bägge. Även ryggsäcken beskriver hur de båda hela tiden kom och gick. Atos syn på fritt liv där materia inte är nödvändigt är en av Snusmumrikens mest välkända drag. På många sätt påminner förhållandet mellan Mumintrollet (Toves alter ego) och Snusmumriken om förhållandet mellan Tove och Atos. Mumintrollet ser upp till Snusmumriken som är ganska distant och väldigt ofta upplever Mumintrollet en djup saknad då Snusmumriken drar ut på äventyr eller väljer att vara ensam med sina tankar. Mumintrollet försöker förstå Snusmumrikens önskan om frihet, även om det inte är lätt att vänta." (https://www.moomin.com/sv/blogg/inspirationen-bakom-snusmumriken/#7d5684c5).

Konstnär

Tove Jansson var en finländsk författare och målarinna som sextonårig reste till Sverige för att studera teckning vid Konstfack i Stockholm. Efter studierna reste hon runt i Europa, bland annat till Tyskland, Italien och Paris, men hon återvände och slog sig ned i Helsingfors där hon blev tecknare för den politiska skämttidningen Garm. I de karikatyrer hon publicerade i Garm, protesterade hon mot Hitler och Finlands samarbete med Nazityskland. Tillsammans med sin bror Lars Jansson började hon teckna serier och ge ut böckerna om mumintrollen som hon är främst känd för, men hon har även målat stormiga landskap i starka färger, porträtt och stilleben.

Läs mer