Kan inte nå servern
584
1556814

Siri Derkert

(Sverige, 1888-1973)
Utropspris
10 000 - 12 000 SEK
884 - 1 060 EUR
905 - 1 090 USD
Klubbat pris
11 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Amanda Wahrgren
Stockholm
Amanda Wahrgren
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)702 53 14 89
Siri Derkert
(Sverige, 1888-1973)

Porträttbyst av Elin Wägner (1882-1949)

Signerad SD-t. Gjutarstämpel H Bergman. Brons, höjd 9,2 cm. Monterad på marmorsockel. Total höjd 24,3 cm.

Övrig information

Elin Wägner, författare, journalist och rösträttskämpe, var den andra kvinnan efter Selma Lagerlöf som fick ta plats i Svenska Akademien. Som journalist skrev hon för tidningen Idun och Dagens Nyheter, framförallt om sociala frågor om kvinnors situation. Hon var också engagerad i frågor rörande fred och miljö, och var i sina idéer långt före sin egen tid. Hon engagerade sig också i rörelsen för kvinnlig rösträtt och i hjälporganisationer runt om i världen. Under rösträttsarbetet insåg hon att oändligt många kvinnor, liksom hon själv, inte fått tillräckligt med utbildning och därför inte heller har kunnat utnyttja den erövrade rösträtten till att deltaga och ta ansvar för politik och samhällsarbete. 1922 grundade hon därför Tidevarvsgruppen, senare känd som Fogelstadsgruppen, tillsammans med Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin, Ada Nilsson och Kerstin Hesselgren. Gruppens främsta praktiska insats var Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad i Julita socken i Södermanland, vilket innehades av Elisabeth Tamm, och veckotidskriften Tidevarvet. Fogelstadsförbundet grundades 1925 och var en sammanslutning av kvinnor som deltog i kurser på Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Förbundet fungerade som ett socialt nätverk även efter det att kurserna hade upphört, vilket skedde 1954. Sommaren 1981 hölls det sista årsmötet och därefter upplöstes förbundet. Förbundets huvuduppgift var att få kvinnor att bli mer engagerade i samhället genom utbildning. Målet med skolan var att väcka politiskt intresse hos kvinnor och att skapa självständigt tänkande. I 30 år skulle skolan komma att ha betydelse för kvinnors utveckling i Sverige och i viss mån i de övriga nordiska länderna. Här röjdes vägen för dagens svenska kvinnorörelse.

Siri Derkert vistades tidvis på skolan mellan 1943-54, bland annat som gästföreläsare tillsammans med Emilia Fogelklou och Alexandra Kollontay. När Derkert kom till Fogelstad hade hon gått igenom en besvärlig period i sitt liv, men hon fick där tillbaka livsgnistan. Skolan spelade en avgörande roll för Siri Derkert och hennes konst, och år 1962 ristade hon in målningar av Fogelstadgruppen i Östermalms tunnelbana, för att hedra och minnas människorna som var inblandade i skolans verksamhet. Derkert har modellerat ett flertal porträtt av kvinnor verksamma vid skolan, bland andra av grundarna. 1945 modellerade Siri Derkert i Fogelstad en liten skulptur föreställande Elin Wägner när hon håller tal (Bonniers porträttsamling på Manilla). Den 21 augusti 2015 avtäcktes en större avgjutning av skulpturen på St Eriksplan i Stockholm mitt emot Vasaparken på samma sida som Bonnierhuset.

Konstnär

Siri Derkert föddes i Stockholm 1888 och dog 1973. Hon är känd som bildkonstnär, grafiker och skulptör. Hon utbildade sig vid Althins målarskola, Konstakademien i Stockholm och vid den kvinnliga medborgarskolan, som drevs av Fogelstadsgruppen. Hennes studier utomlands innefattade både Frankrike, Spanien och Italien. Hon arbetade i alla material, var expressionist, likväl som kubist och fauvist i sin stil. Kom till Paris 1913, där hon kom i kontakt med det kubistiska bildspråket. Under 1915-16 målade hon porträtt och stilleben i fasettkubistisk stil. Färgerna är svala och eleganta, ljusare och mörkare nyanser utgör fasetterna i dessa bilder som starkt skiljer sig från hennes senare måleri. Härefter lät hon måleriet vila i närmare tio år. Först i mitten av 20-talet började hon måla på nytt i en realistisk stil. Modeller blev hennes tre barn, som hon avbildade både i stilla porträtt och livliga reportage. 1933 ändras Siris tillvaro och konsten vändes inåt och fylldes av ängslan och otrygghet. De realistiska formerna löstes upp, bara några få streck gav en aning om motivet. Det formförintade extatiska måleriet avlöstes i slutet av decenniet av ett nytt intresse för formproblem, som under krigsåren uttrycktes i skulptur. 1944 fick hon sitt genombrott sedan hon mött en ny värld på Fogelstad, medborgarskolan för kvinnor. Hon greps återigen av experimentlusta, som ledde till återgång till kubismen och nya uttrycksformer som collage och en primitiv och förenklad teckenkonst, som ristades i metall eller blästrades i betong. Östermalmstorgs tunnelbanestation.År 1960 blev Siri Derkert den första kvinnan med separatutställning på Moderna Museet i Stockholm.

Läs mer