"Huvud i gult"
Signerad G.A.N. Utförd 1914. Olja på papp-pannå 38,5 x 32 cm.
Förvärvad på 1950-talet, därefter i arv till nuvarande ägare.
Riksförbundet för bildande konst, utställning nr. 133 Sörmlands bildningsförbund.
Galerie Denise René, Paris, "L'art suédois 1913-1953".
Gösta Adrian-Nilsson (GAN) var den ende svenske konstnären av betydelse inom det svenska avantgardet som studerade i Berlin och inte i Paris före världskriget 1914-1918. I Berlin lärde han känna Herwarth Walden, den dynamiske chefen för tidskriften och galleriet Der Sturm, och tog livsavgörande intryck av den nya modernistiska konst som ställdes ut på galleriet. De allra starkaste intrycken fick han av Der Sturms generalmönstring av det europeiska avantgardet i den stora epokbildande utställningen Erster Deutscher Herbstsalon hösten 1913. Där mötte GAN i ett slag den franska kubismen, den italienska futurismen och Der blaue Reiter-gruppens expressionism med Kandinsky och Franz Marc som de ledande namnen. Svälttiden i Berlin avslutades på ett för GAN lyckligt vis sommaren 1914 i Köln, där han hade fått anställning som ”künstlerischer Erklärer”, ett slags föreståndare, i arkitekten Bruno Tauts berömda Glashaus på Deutscher Werkbunds stora konstindustriutställning. Men anställningen upphörde abrupt, då hela utställningen stängdes den 5 augusti på grund av krigsutbrottet i början av samma månad. Det kom ett besked från Berlin: ”Sie können fahren wohin Sie wollen, die Sache ist erledigt”, skrev GAN många år senare i sina minnesanteckningar.
Det blev en äventyrlig hemresa, men i mitten av augusti 1914 var GAN hemma i Lund igen, sprängfylld av intrycken från Berlin och Köln. Han hyrde sig ett rum vid Idrottsgatan på Väster, den nya industri- och arbetarestadsdelen i Lund. Där kunde han studera atletiska unga idrottsmän på Idrottsplatsen, och där passerade han gasklockan och ett par industrier på sina promenader in till järnvägsstationen i centrum. Under de två åren 1914-1916 skapade han i sin lilla lägenhet sin revolutionerande nya futuristiskt-kubistiska stil, till en början med idrottsmän och rökbolmande lokomotiv som prefererade motiv.
År 1913 målar GAN ett porträtt av en elektriker som GAN-kännaren Jan Torsten Ahlstrand skriver följande om: “Oavsett om målningen är ett autentiskt porträtt av en elektriker eller inte, så är det både stilistiskt och innehållsligt en utomordentligt intressant GAN-målning. Elektrikern är ett porträtt av den nya tidens människa I futuristisk anda, en manligt viljestark och beslutsam person som liksom en siare skådar in I den framtid som tillhör honom och den nya tekniken.” (GAN, Gösta Adrian-Nilsson, Signum, 1985, s. 46) Detta porträtt är visserligen starkt stiliserat men det har fortfarande en kvardröjande naturalistisk prägel.
I auktionens “Huvud i gult”, utfört ett år senare 1914, har GAN blommat ut konstnärligt i sin expressiva kubofuturistiska stil. Han har lämnat den grå,dämpade färgskalan bakom sig och låter de gula och röda färgfälten glöda på duken. Bilden är upplöst i prismatiska delar, inspirerade av de nonfigurativa kalejdoskopbilderna han hade sett i Bruno Tauts “Glashaus” i Berlin.
“Huvud i gult” förvärvades på 1950-talet och har varit i samma familjs ägo sedan dess.
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer