Alexander Roslin föddes den 15 juli nödåret 1718 i Malmö. På grund av de dåliga tiderna - Alexanders far läkaren Hans Roslin beklagade sig samma år som sonen föddes att i "dessa medellösa Tijder uthan löhn lefwa alt för svårt är" - vore ett yrkesval som krävt en kostsam utbildning otänkbart för den unge Alexander. I stället drevs han redan från barndomen av en längtan att befria fadern från försörjningsbördan. Hans ursprungliga tanke var att utbilda sig till skeppsbyggare och han sattes därför i lära hos amiralitetstecknaren Lars Ehrenbill. Denne insåg snart sin unge adepts konstnärliga begåvning och rådde honom att fortsätta utbildningen i Stockholm. 1736 lämnade således Alexander Roslin södra Sverige för att i den kungliga huvudstaden påbörja sin lärotid hos porträttmålaren Georg Engelhard Schröder, som åtnjöt positionen som Fredrik I:s hovmålare. Tio år senare, i mitten av 1740-talet, hade Roslin själv förärats denna titel, vid markgreven Fredrik av Brandenburg - Culmbachs lilla hov. I hård konkurrens blev han här även direktör och professor vid den nygrundade konstakademien. Alltjämt levde dock drömmen om en utbildningsresa till Italien och Frankrike kvar hos Roslin, som lämnade det Brandenburgska hovet 1747 för att resa söderut. I Florens skall han året därpå ha blivit invald i den kejserliga konstakademien lagom till sin 30:e födelsedag och efter en lång tids rundresande i Italien nådde han så slutligen sitt mål år 1752 - Paris. Tack vare introduktionsbrev från hertiginnan av Parma, vilken han lärt känna i Italien, fördes Roslin raka vägen in i den franska huvudstadens hovkretsar. Även om han aldrig själv kom att avporträttera societetens ledande dam tillika kungens älskarinna, madame de Pompadour, återfinns ett bevis för hovmålaren Bouchers uppskattning av svensken i att Roslin fick bistå Boucher med stoffmåleriet då denne ombads avmåla Pompadour. År 1753 invaldes Roslin i den franska konstakademien och representerades på Parissalongen samma år av inte mindre än fem porträtt. Därmed inleddes en lysande karriär i den stad Roslin alltid drömt om, och sällan har en utländsk konstnär där så snabbt slagit igenom och vunnit de konstälskande parisarnas hjärtan. Alexander Roslin avled i sitt hem på Louvren sommaren 1793. Akademiens sammanträde den 6 juli det året inleddes med sekreterarens kungörelse om svenskens bortgång: "décedé aux Galleries du Louvre dans la 75e année de son âge".

John (Johan) Jennings var son till den från Irland bördiga Frans Jennings och Maria Kristina Bedoire. John Jennings uppfostrades i England men flyttade till Sverige och tjänstgjorde vid 1700-talets mitt vid Lifregementet där han blev ryttmästare.

Liksom sin far började han efter avslutat tjänst inom det militära bedriva affärsverksamhet i stor skala. Genom lån från Riksbanken och sin svärfar Thomas Plomgren (han var gift med Hedvid Sofia Plomgren) kunde han köpa och anlägga en rad järnbruk som tex Robertsfors och Forsmarks bruk. Han hade goda kunskaper inom området och affärerna blomstrade och han blev invald i Järnkontoret och Vetenskapsakademien.
Han var även politisk aktiv inom "Hattarna" där han var skattmästare. Förmögen som han var bidrog han med mycket pengar som stöd till partiet och vid 1769 års riksdag deltog han mycket aktivt med att återinföra Hattarna till makten.

År 1769 sammanstrålade brukspatron John Jennings med sin bror Frans Jennings och svägerska Jeanne Élise Trembley i Paris. Där beställde de ett grupporträtt av Roslin, en av tidens mest eftersökta porträttmålare. Roslins skicklighet att framställa tyger, spetsar och pudrade ansikten med stor illusorisk verkan hade gjort honom till en av Sveriges internationellt mest framgångsrika konstnärer genom tiderna. Det för auktionen aktuella porträttet av John Jennings i röd sammetsdräkt, nypudrad peruk och Nordstjärneorden väl synlig på rocken torde vara utfört vid samma tid. Målningen "John Jennings med broder och svägerska" ingår sedan 1901 i Nationalmusei samlingar i Stockholm.

John Jennings erhöll hovmarskalks titel 1770 och levde sina sista år på Forsmarks bruk, Uppland där han gick ur tiden 1773.

Bildtext: "John Jennings med broder och svägerska", Paris 1769, NM1566.