"Sommarnatt, Norrland" (Kvällshimmel Nordingrå)
Signerad och daterad Helmer Osslund 1929. Olja på smörpapper lagd på papp-pannå 56 x 75 cm.
Inköpt mitten av 1900-talet.
Därefter i arv.
Karlstad Museum, Karlstad, "Osslundutställningen Retrospektiv", 1945.
Lunds Museum, Lund, "Osslundutställningen Retrospektiv", mars, 1946.
Helmer Osslund anses vara en av det norrländska landskapets stora uttolkare. Från och med hans flytt till Fränsta i Medelpad 1898 skulle han ägna sig åt att skildra Norrland och dess natur resten av livet. Men samtidigt som hans målningar var lokalt rotade med hänseende till motiven så var hans stil mycket internationell i sitt uttryck. Genom flertaliga resor med vistelser i såväl Amerika som Europa var Osslund i besittning av ett perspektiv som sträckte sig långt bortom såväl Lapporten som Höga kusten.
Osslund bosatte sig bland annat i Paris 1894 och hans möte med den då fortfarande relativt okände konstnären Paul Gauguin gjorde ett stort intryck på honom. Nils Palmgren beskriver i sin bok om Osslund det intryck Gauguins måleri gjorde: "Där fanns den raffinerade och helt personligt klingande, starka koloriten, där funnos hela ytor och dock en suverän manövrering av massorna till ett smyckesartat helt, och där funnos slutligen en sällsam inlevelse och en med mystik sammanvävd skönhetsdyrkan, allt egenskaper, som tilltalade Osslund på det högsta".
Liksom Gauguin är Osslund en övergångskonstnär, vilket även det konstaterats av Palmgren. I hans verk återfinns på en och samma gång slutet på en utvecklingslinje inom europeisk bildkonst och början på en helt annan. Naturalism och impressionism, i vilka det gäller att erövra den fulla verkligheten, brottas i hans måleri med en begynnande expressionism, där allt går ut på att överge verkligheten för det personliga, för jaget.
Den svenska bildkonstnären Helmer Osslund är en av den svenska konstens allra främsta uttolkare av det norrländska landskapet. Han inledde sin konstnärliga utbildning på Tekniska skolans aftonkurs 1887 för att året därpå avancera till avdelningen kallad Högre konstindustriella skolan. 1889 anställdes han som dekoratör vid Gustavsbergs porslinsfabrik men fortsatte sin konstnärskarriär efter studieresan till Paris, som han åkte på 1894 när han var 27 år. Han studerade omväxlande på Académie Colarossi där många av hans skandinaviska konstnärskollegor tidigare studerat. Via skolan kom Osslund i kontakt med den då fortfarande relativt okända konstnären Paul Gauguin och svensken hade honom som lärare i sex-åtta veckor under februari-april 1894. Trots den korta perioden hos Gauguin gjorde fransmannens syntetism ett stort intryck på Osslund.
Tillbaka i Sverige bosätter sig Osslund 1898 i Fränsta i Medelpad. Från och med den flytten skulle Osslund ägna sig åt det norrländska landskapsmåleriet fram till sin död 1938. Man brukar säga att Osslund föredrog att måla på hösten på grund av den färgprakt som naturen erbjöd. Dock är det tydligt i de otaliga sommar-, höst- och vinterbilder att han behärskade alla säsonger.
Läs mer