"Märta"
Signerad Zorn och daterad 1917. Duk 101 x 64,5 cm
Införselmoms (12%) tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.
Konsul Helge Ax:son Johnsons samling, Berga slott.
Bukowski Auktioner AB, "Helge Ax:son Johnsons samling", 1942, avbildad helsida plansch 26, kat. nr 62.
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", upptagen i katalogdelen under år 1917, s. 555.
Albin Roosval (red.), "Svenska slott och herresäten, Södermanland", 1923, omnämnd s. 114 samt avbildad s. 116.
Albert Engström, "Anders Zorn", 1932, avbildad helsida s. 169.
Anita och Bo Stjernström, "Bergakungen och hans Slott", Västerhaninge, 2011, avbildad s. 96 och 97.
Vid 1880—talets slut, under sommarbesöken på Dalarö, började Anders Zorn skildra den nakna kvinnokroppen i den soliga skärgårdsnaturen. Detta tema, ibland kallat ”naket i det fria”, återkom han till under resten av sin karriär och den bringade honom stor framgång och berömmelse. Omkring året 1910 menar Gerda Boëthius att man kan se en pånyttfödelse i Zorns måleri. Hon menar att man då ser ”ett nytt skede, där både motiv och målning ha något nytt och färgen fått en särskild ton med dragning till skärt. I skärgårdsmålningarna återvände han med förkärlek till sin ungdoms motivkrets, där vatten och klippor äro miljön. [...] Han fyllde duken med finfördelade toner, plan, valörer och form, så att man kan 'läsa hans tavlor' såsom en musiker läser ett partitur. Hans färgskala är ibland om möjligt mera puritansk än i ungdomen. Han gör ofta ljuseffekter med skrapning eller oerhört tunn färg.”
Världsmedborgaren Zorn rörde sig långt bortom landets gränser och var ingalunda begränsad till att vistas i varken Mora eller skärgården. Detta kom dock att ändras i samband med första världskrigets utbrott. Det nya läget i världen innebar avbräck i konstnärens internationella relationer vilket präglade hans liv i stort då han blev allt mer bofast i Mora. Året delades nu med en större lagbundenhet mellan Mora/Gopsmor, Stockholm och skärgården.
Under de följande åren utförde Zorn en rad modellakter mot en stämningsfull bakgrund av vatten och klippor. Trots att den ”moderna” konsten hade börjat bryta igenom och kritiken var stundtals avvaktande kunde Zorn glädjas åt att han inför den stora publiken framstod som en nationalmålare. Zorns motiv var fortsatt eftertraktade och samlare och köpare stod alltjämt på kö. Boëthius skriver: ”Både 1917 och 1918 voro goda arbetsår och om han också kritiserades av den ’moderna’ gruppen, hade han glädjen att gång på gång uppmuntras av andra kamrater, som han satte högt. Den 1 nov. 1918 skrev Carl Larsson: ’Om min beundran för dig Anders kunde stegras så hade den gjort det sedan jag sett dina sista arbeten…’ ”.
”Märta” målades just 1917 och ingick tidigare i konsul Helge Ax:son Johnsons betydelsefulla samling målningar av Anders Zorn. I Ax:son Johnsons imposanta residens, Berga slott, var målningen placerad i konsulns skrivrum tillsammans med ytterligare två motiv av Zorn från 1917: ”Werners eka” samt ”Helga”. Målningen "Märta" placerades senare om och kom att hänga i den Övre hallen tillsammans med ett stort antal av Zorns målningar och etsningar. Till höger om "Märta" hängde "Gondol, Venedig", en akvarell tillkommen vid makarna Zorns besök hos Isabella Stewart Gardner i Venedig 1894 (se bild).
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer