Axel Törneman

Åren strax efter förra sekelskiftet vistades Axel Törneman i München där han studerade för Anton Azlé. Tiden i München var oerhört lärorik för den unge konstnären och när han i början av 1902 fortsatte studierna i Paris fick hans konstnärliga bildning sin fulländning. Han är mycket engagerad och entusiastisk under sin studietid i Paris och inspireras av konstnärer som Cézanne och Munch men även van Gogh, Gauguin och Matisse, konstnärer som fick stor en stor betydelse för hans måleri under sina år i Paris.
Man brukar säga att Törneman lärde sig behärska linjerna i München och färgerna i Paris.
Törneman beskriver själv: ”Valörer! Valörer! Det är mycket nyttigt för mig att kunna, då jag ju i München icke alls sysslade något vidare därmed utan då var det linjerna som gällde”.
Målningar ifrån tidigt 1910-tal visar hur Törneman arbetade med floden av nya intryck och illustrerar väl denna dynamiska period i hans måleri. Färgerna blir djärvare och penseldragen kortare. Nu inleds en period av sökande och prövande av färgtoner, teknik och stil, övningar för att smälta allt han mötte i den nyskapande franska konsten.

Vid hemkomsten 1906 till Värmland, blir kontrasterna givetvis häftiga och istället för Paris stadsliv blir motivvalen nu mer inriktade på hemmiljö och arbetarnas liv. När Axel återvände till Stockholm efter sina år i Paris förde han med sig de nya influenserna vilket bidrog till att påskynda den moderna konstens genombrott i Sverige. Med sin konst kom han att bli en betydelsefull länk mellan de unga konstnärerna med deras krav på färgens förnyelse och den äldre generationens mer traditionsbundna ideal. I katalogen till Axel Törnemans minnesutställning på Konstakademien i Stockholm 1927 skrev Sixten Rönnow: "Törneman blev hos oss en förmedlare mellan den gamla riktningen och den nya, han blev en de moderna konstidéernas föregångsman och vägröjare".