Sigrid Hjertén
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Rosor och syréner"
Signerad Hjertén. Duk 65 x 54 cm.
Utställningar
Konstakademien, Stockholm, 1936, kat. nr 367.
Övrig information
Precis som sin man Isaac Grünewald målade Sigrid Hjertén återkommande blomsterstilleben.
Konstvetaren och författaren Anders Wahlgren har skrivit följande om ett annat av Hjerténs blomsterstilleben: "Blommorna i vasen är arrangerade på ett mycket medvetet koloristiskt sätt. Sigrid vilade sig ibland från sina komplexa scenlika kompositioner och ägnade sig, som här, enbart åt färgen. Duken fullständigt fylls av olikformade växter. Det finns en stor skönhetslängtan i bilden." ("Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, s. 98.
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer