Henrik Sörensen
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Menneskefuglene I"
Signerad HS och daterad -16. Duk 104 x 100 cm.
Proveniens
Conrad M. Pineus samling, målningen beställd av konstnären att infällas i dörröverstycke.
Utställningar
Valand, Göteborg, Separatutställning, november 1917.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Nutida norsk konst", 1917, kat. nr 254.
Kunstnernes Hus, Oslo, Retrospektiv, 1994, kat. nr 24.
Blaafarveærket, Åmot, Norge, "Det søte liv - Kolorister i nord 1910-20", 11 maj - 30 september, 1996.
Litteratur
Ragnar Hoppe, "Norsk konst i Stockholm", Ord och bild XXVI, 1917, s. 348.
Axel L. Romdahl, "Henrik Sörensen", Ord och bild XLIV, 1935, s. 192.
Ragnar Hoppe, "Henrik Sörensen", Studiekamraten, 1936, s. 374, avbildad s. 375.
"Konst i svenska hem", band I:I, upptagen s. 116 under samling 116; "Dispaschör Conrad M. Pineus, Viktoriagatan 17, Göteborg".
Carl Nordenfalk, "Katalog över Conrad M. Pineus konstsamling", 1940, kat. nr 198, avbildad samt upptagen s. 324-325.
Övrig information
"Sörensen har ofta sagt, att taflan bildat en vändpunkt i hans konst. Han räknar sig först ha börjat måla med denna tafla". - Conrad Pineus
Motivet kräver sin beskrivning, vilken man finner hos Carl Nordenfalk: "Som mörka förgrundskulisser inskjuta från bägge sidor yviga svartgröna grankvistar, de större med grenen antydd genom utsparning av duken. Den v. granens grenverk korsas av en snett uppstigande, nedtill gråfläckig, vit björkstam, som vid övre bildranden genomskär ett fält purpurrött. I mellanrummet mellan granarna framträda 'människofåglarnas' gotiskt slanka gestalter hand i hand, men med bortvända ansikten. De nakna kropparna äro summariskt modellerade i brunskärt med lätta lasyrer i grålila: Både ynglingen och flickan ha brunt hår. Träden och figurerna avteckna sig mot en åt h. stigande fjällrygg i lilagrått, intill konturen i blåsvart och med en smal, ljusgrå rand utspard runt figurernas huvuden. Över fjällkammen bryta djupblå strimmor fram genom vitt töcken".
I motivet försöker Sörensen uttrycka krigsångesten, symboliserad av de två människorna som trycker sig nära varandra, knapphändigt skylda samt skyddade av de magra granarna. Koloriten är dov i kontrast till de vita figurerna. Det var dock inte själva rädslan för kriget som han sökte skildra, det var dess psykiska påverkan på människorna.
Henrik Sörensen blev tidigt en central person bland Matisse-eleverna på 1910-talet och i Norge intog han med tiden en viktig plats inom konst och kulturliv. Han föddes i Värmland som son till en skogsvaktare som växt upp i de djupa skogarna, ett "Gösta Berlings rike" med naturmystik och sagor att förmedla till sonen.
Vid 12 års ålder flyttade han med familjen till Lilleström i Norge. Han debuterade tidigt med sitt måleri och kom redan 1908 till Matisse i Paris där målningen "Svartbekken" tillkom, ansedd som den första expressionistiska målningen i Norge.
Under andra världskriget återvände han till hemlandet där det emotionella tar överhand, starkt påverkad av krigets psykiska strömningar och upplevelser.
"Menneskefuglene" utförde Henrik Sörensen i tre versioner, den aktuella målningen samt "Menneskefuglene II /"Ensomme" även den i Conrad Pineus samling, samt en studie till den aktuella målningen ursprungligen i arkitekt Arvid Bjerkes samling, Bellmansgatan, Stockholm, tidigare försåld av Bukowskis i Familjen Anderssons samling hösten 2012.