Gösta Adrian-Nilsson

När Gösta Adrian-Nilsson som 14-15-åring såg Marcus Larssons målning "Hav i månsken med fyr och brinnande ångbåt" på Akademiska Föreningen i Lund blev det stark upplevelse för honom, som senare kom att påverka hans eget skapande. ”Fyrens gnista försvann bland andra gnistor och där fanns ingen annan räddning för den brinnande båten än att krossas mot klipporna. /…/ Men ingen tavla i världen har GRIPIT mig så som den, som grep trettonåringen i en andlös stund, då rummets gränser utplånades och gossen själv blev en låga i flammorna från den brinnande ångbåten i Marcus Larsons målning.” (GAN i Stockholms-Tidningens söndagsbilaga 19/12 1948)

Under andra hälften av 1910-talet når GANs kalejdoskopiska kubofuturism sin kulmen och hans legendariska utställning "Sjömanskompositioner" samma år på Gummesons konstgalleri är en milstolpe i den moderna konsthistorien.

GAN fascinerades av det marina, både av sjömännen men han hade också en förhoppning om att som fripassagerare få följa med ombord på en båt till Sydamerika eller Söderhavet - bort från den europeiska civilisationen.GAN skriver i sina dagboksanteckningar i september 1917 att han förvärvade ett modellskepp vid namn "Elin", som kom att pryda GAN:s ateljé vid Kungsbroplan fram till dess att han flyttade från Stockholm i slutet av maj 1919.

I auktionens målning har GAN sammanfört olika element från den pulserande hamnen i staden: en segelbåt gungar på vågorna med hissade segel, röken från en ångbåt stiger i cirkelformer upp mot skyn, i bakgrunden bildar stadens höghus en fond. Diagonalerna skär kors och tvärs genom hela kompositionen och hotar att spränga ramarna. En symbolik för hur GAN i sitt konstnärskap tänjde på alla gränser och banade vägen för något helt nytt. De tre primärfärgerna rött, blått och gult träder dramatiskt fram mot de mer dämpade grå tonerna och bidrar ytterligare med att fylla målningen med en sprakande energi.