Tre läsande flickor
Signerad Lotte Laserstein och daterad 1939. Olja på papper fäst på kartong, 52,3 x 107 cm.
Förvärvad direkt från konstnären.
Därefter inom familjen till nuvarande ägare.
Kalmar Slott, "Hedersutställning Lotte Laserstein", 25 maj - 1 september 1991.
Anna-Carola Krausse, "Lotte Laserstein - Meine einzige Wirklichkeit", Deutscher Kunstverlag, 2022, avbildad i färg, sid 170, upptagen i bildregistret under nr. 131.
I några av hennes storskaliga konstverk, såsom porträttet av bröderna Voghera från 1940 eller väggmålningen i Stenvik som var en privat beställning samma år (se bild 129), kan man tydligt se Lotte Lasersteins utveckling mot en dekorativ realism. Även hennes skisser för väggmålningen i en för en flickskola i Stockholm (se bild 130), som hon utförde 1939 som en del av en tävling, präglas av den samtida stilen med sina flytande linjer. För aulans gavlar planerade hon två målningar med motiv från en strandpromenad vid vattnet där unga flickor promenerar, samtalar med varandra eller dagdrömmer. Dessa skisser realiserades aldrig; uppdraget gick i stället till Bo Beskows väggmålning med titeln "Kaos Kosmos" utförd i en expressiv realism. I jämförelse med den ljusa lättheten i Lasersteins tävlingsförslag, som genomsyrades av de svenska nationalfärgerna blått och gult, framstår hennes studie "Tre läsande flickor" från samma år (se bild 131), som även har ställts ut flera gånger under titeln "Förslag till en väggmålning", som relativt allvarsam, ja till och med något melankolisk. Den kan knappast kopplas till de lättsamma och ljusa scenerna för flickskolan. Det är därför rimligt att anta att det här rör sig om en studie för en väggmålning som inte längre finns bevarad för den före detta Norra Kommunala Mellanskolan. Anna-Carola Krausse, "Lotte Laserstein - Meine einzige Wirklichkeit", Deutscher Kunstverlag, 2022, sid 168.
Lotte Laserstein, föddes i Ostpreussen, hennes far dog redan 1902 och hon växte upp hos sin mor och mormor i nuvarande Gdansk och i Berlin. 1927 avslutade hon sin utbildning på Konstakademien i Berlin och fick omedelbart stora framgångar med sitt skickliga porträttmåleri, då speciellt av unga moderna kvinnor i 1920-talets Weimarrepublik. När nazisterna tog över makten 1933 avbröts hennes lovande karriär då hon i enlighet med den dåvarande ideologin kategoriserades som judinna (hennes far- och morföräldrar var judar men inte hennes egna föräldrar).
Genom en utställning på Galerie Moderne i Stockholm 1937 öppnades en möjlighet för henne att lämna sitt hemland. Hon blev sedermera svensk medborgare och stannade i Sverige för gott, först bosatt i Stockholm och senare i Kalmar.
1987 uppmärksammades hennes måleri på två prestigefyllda gallerier i London som kom att innebära början på en internationell återupptäckt. 2003 fick hon en förnyad uppmärksamhet också i Tyskland genom en utställning på Museum Ephraim-Palais i Berlin. För den tyska utställningen och dess katalog svarade Anna-Carola Krausse som också skrivit sin doktorsavhandling om Lotte Laserstein samt en presentation av hennes liv och verk. "Meine einzige Wirklichkeit" var temat för Berlinutställningen, ett citat från Lotte Laserstein som såg konsten som den verklighet hon levde i och för. Senare kom återupptäckten i Sverige, först i form av en minnesutställning på Kalmar museum 2004, därefter på Judiska Museet och senare i Bror Hjorths hus i Uppsala.