Erik Tidstrand
För konditionsrapport kontakta specialist
golvlampa, modell "29676", Nordiska Kompaniet 1930-40-tal.
Fot i antikoxiderad mässing, stomme i mässingspläterad stål, reflektor i vitmålad plåt för up-light, nedvändig kupa i mässing, fyra ljuspunkter, originalskärm i siden, märkt 9676, justerbar höjd 145-205 cm.
Skärmen med slitage och smärre skador, smärre ytligt slitage, nydragen el.
Utställningar
Modellen användes i Nordiska Kompaniets inredning av Kungliga Tennishallen, specifikt för "Konungens rum" 1943.
Litteratur
Modellen skapad 1938 och avbildad i Nordiska Kompaniets katalog 1939, samt arkiv 1943.
Övrig information
En unik samling belysningsarmaturer från Nordiska Kompaniet.
Vid sidan om Nordiska Kompaniets framgångsrika möbelavdelning med Axel Einar Hjorth i ledningen existerade en belysningsavdelning som få känner till. Bukowskis kommer i höst att kunna berätta historien om NK:s belysningsavdelning som under svensk designs guldålder, 1920 – 50-talet hade en särställning och skapade armaturer för flera av tidens mest viktiga inredningar och utställningar.
Nordiska Kompaniet har haft en ledande roll i svensk designhistoria. År 1902 grundades varumärket, och endast två år senare 1904 etablerades NK:s verkstäder i Nyköping. Verkstäderna blev en central del av företagets framgång och det var här den välkända kvaliteten byggdes upp, vilket kom att forma företagets rykte och framgång. Med en arbetsstyrka på runt 500 anställda blev verkstäderna Nyköpings största industri.
I NK:s verkstäder tillverkades både specialbeställda och serietillverkade armaturer skapade av NK:s främsta belysningsarkitekter, Erik Tidstrand, Bertil Brisborg, Olle Elmgren med flera. Vid sidan av försäljningen i varuhuset genomfördes också många prestigefyllda inredningsuppdrag med specialritade armaturer för betydande projekt såsom Stockholms Stadshus, Konserthuset, Amerikalinjens flaggskepp MS Kungsholm, Tändstickspalatset samt välrenommerade restauranger, teatrar och biografer. Samlingen som auktioneras ut sträcker sig från 1920-talet ända fram till 1950-talet, och fångar tidstypiska uttryck såsom Swedish Grace och Swedish Modern.
Nordiska Kompaniets belysningsavdelning – en gömd skatt
Med belysningsavdelning, kom Nordiska Kompaniet att bli dåtidens mest banbrytande belysningsföretag i Sverige och introducerade nya typer av moderna lampor och estetiska uttryck. Dessa armaturer hade en stark närvaro i varuhuset och presenterades genom en stor avdelning på våning 3. Det fanns även en mindre verkstad i varuhuset där lampor monteras och tillverkades.
Under 1920-tal inledde Nordiska Kompaniet ett samarbete med Orrefors, som var den mest betydande konstglastillverkaren vid tiden. Nordiska Kompaniets arkitekter, Erik Tidstrand och Olle Elmgren, skapade tillsammans med formgivarna från Orrefors, Simon Gate och Edward Hald, exklusiva belysningsarmaturer för offentliga platser och för Nordiska Kompaniets och Orrefors egna sortiment. Bland annat kan nämnas att samarbetet resulterade i flera armaturer för Konserthuset i Stockholm och på M/S Kungsholm. Som regel skapade Orrefors glasdetaljer och skärmar, medan Erik Tidstrand och hans avdelning på Nordiska Kompaniet formgav och konstruerade själva armaturerna. Dessa tillverkades sedan i metallverkstäderna i Nyköping.
Formgivare
Erik Tidstrand var chef över Nordiska Kompaniets belysningsavdelning från 1901 till sin pensionering 1943. Värt att notera att han började sin karriär hos Leja eller KM Lundberg, de företag som senare slogs samman och bildade Nordiska Kompaniet 1902. Tidstrand anses vara en av de mest betydande belysningsarkitekterna inom svensk belysningshistoria under 1900-talets första hälft. Han utmärkte sig genom sitt framgångsrika samarbete med andra framstående arkitekter, inklusive Ivar Tengbom, Carl Bergsten och NK:s chefsarkitekt Axel Einar Hjorth. Tillsammans förverkligade de idéer till armaturer för en rad betydande projekt, såsom Konserthuset, Tändstickspalatset, M/S Kungsholm, Tössebageriet och Centrum-huset i Stockholm. Tidstrands armaturer uppmärksammades internationellt och ställdes ut på flera prestigefyllda utställningar, inklusive Världsutställningen i Paris 1925, Världsutställningen i Barcelona 1929, Stockholmsutställningen 1930, Världsutställningen i Paris 1937, med flera. Hans arbete var en del av idealet under Swedish Grace och bidrog till att forma den samtida belysningsindustrin.
Läs mer