Wilhelm Kåge
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
skål, Gustavsberg Studio 1957, vas samt fat, Kåge Verkstad, experimentglasyrer, 1950-talets mitt.
Stengods, den ovala skålen, signerad KÅGE Ä med studiostämpel, i tusch markerad med glasyrkoder samt daterad 10.10. 57. Höjd 7 cm, längd 11,5 cm. Fat och vas märkta KÅGE VERKSTAD, ristat PROV KÅGE och i tusch olika glasyrkoder.
Fat diameter 12 cm, vas höjd 11 cm.
Wilhelm Kåge och Björn Alskog experimenterade med olika oxblodsglasyrer under den senare delen av 1950-talet. Resultatet blev ojämnt och arbetet med processen gick aldrig vidare. Dessa är sannolikt mycket ovanliga objekt med några av experimentglasyrerna.
Proveniens
Björn Alskog (1934-2023). Alskog arbetade som keramiker på Gustavsberg i mitten av 1950-talet. De sista åren i nära samarbete med Wilhelm Kåge. Efter Kåges död sa Alskog upp sig från Gustavsberg och startade en egen designstudio. Mest välkänd blev Alskog sannolikt för sin leksaksformgivning.
Därefter i arv.
Formgivare
Wilhelm Kåge var en svensk konstnär och keramiker. Kåge är känd för sin keramik för Gustavsbergs porslinsfabrik, där han var konstnärlig ledare 1917–1949. Kåge studerade från 1910 under Carl Wilhelmsson på Konsthögskolan Valand i Göteborg samt senare under Johan Rohde i Köpenhamn där han lärde känna Gösta Adrian-Nilsson (GAN) och blev närmare bekant med den moderna konsten. Han studerade grafisk konst i München och började sin konstnärliga yrkesverksamhet med att utforma affischer för teatrar och utställningar mm. Kontakten med Gustavsberg förmedlades genom Svenska Slöjdföreningen, då Gustavsberg behövde nya produkter för Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Han kom att rita ett 30-tal olika serviser men också konstgods, färgglada fajanser, stengods och olika konstgodsserier som Carrara, Surrea och Våga. År 1942 startade Kåge tillsammans med Stig Lindberg Gustavsbergs Studio som kom att bli ett slags estetiskt laboratorium för konstgods.
På Stockholmsutställningen 1930 presenterade Kåge Gustavsbergs blivande försäljningssuccé ”Argenta”, en konstgodsserie främst glaserad i grönt men även i rött, blått, brunt och celadongrönt och målad med olika silverdekorer efter Kåges skisser. Argenta blev mycket populärt och tillverkades ända in på 1970-talet. På Stockholmsutställningen presenterades även det kraftfulla stengodset ”Farsta” vilket blev det som kom att ligga Kåge själv närmast om hjärtat och som han fortsatte att experimentera med hela livet. Pjäserna blev allt bättre med åren och de mest imponerande och många av mest eftersökta föremålen skapade Kåge under 1950-talet.