John-E Franzén
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Flicka med gula armar"
Signerad John-E Franzén och daterad 1963. Duk 124 x 90 cm.
Proveniens
Inköpt direkt från konstnären.
Ian Hellströms samling.
Bukowski Auktioner, Stockholm, Contemporary Art & Design 570, november 2012, kat. nr. 253.
Privat samling, Stockholm.
Utställningar
Göteborgs Konstmuseum, "John-e Franzén", 11 februari - 2 april 1978, kat nr 14 (då benämnd "Kvinna i olja").
Jönköpings Läns Museum, ”John-E Franzén - fyra decennier”, 1 juni – 18 augusti 1996, kat nr 3.
Lunds Konsthall, ”John-E Franzén - fyra decennier”, 31 augusti – 13 oktober 1996, kat nr 3.
Konstmuseet, Örebro Läns Museum, ”John-E Franzén - fyra decennier”, 26 oktober 1996 – 6 januari 1997, kat nr 3.
Östergötlands Länsmuseum, Linköping, ”John-E Franzén - fyra decennier”, 19 januari – 2 mars 1997, kat nr 3.
Bohusläns Museum, Uddevalla, ”John-E Franzén - fyra decennier”, 8 mars – 13 april 1997, kat nr 3.
Konstakademien, Stockholm, ”John-E Franzén - fyra decennier”, 19 april – 19 maj 1997, kat nr 3.
Aguélimuseet, Sala, "Ur Ian Hellströms konst och konstsamling", 12 juni - 28 augusti 2004, avbildad i utställningskatalog sid 7 och 8.
Litteratur
Ulf Linde och Douglas Feuk, " John-E Franzén", 1996, avbildad helsida i färg sid 22.
Övrig information
Den 4 april 1964 debuterade John-E Franzén på galleriscenen. Det skedde på Galleri Surbrunn i Stockholm med utställningen ”Just nu” tillsammans med konstnärskollegorna Ulf Wahlberg, Göran Östergren, lan Hellström och Lars Hillersberg. Med start 1963 hade Franzén provat sig fram med olika motiv inspirerade av den amerikanska pop-konsten och populärkulturen. Franzén fascinerades tidigt av unga kaliforniska subkulturer, där man byggde om bilar till custom cars eller hot rods och motorcyklar till choppers. Bara några år efter det att han målade ”Flicka med gula armar” gav han sig av till USA där han levde och verkade 1966-68.
I debututställningen ingick bland annat den välkända målningen "Sanningen om Texas Rose I”. Redan vid den här tiden arbetade Franzén i serier där samma motiv upprepades i flera olika varianter med små förändringar i uttryck och teknik. Franzén hade gjort fyra varianter av motivet, bland annat en med titeln "Viva Las Vegas", utförd 1963, då inspirationen till målningarna faktiskt kom från en affisch till filmen "Viva Las Vegas" med en 28-årig Elvis Presley och den vackra Ann-Margret i huvudrollerna. Även auktionens målning, ”Flicka med gula armar” finns i ytterligare en variant från 1964 nämligen ”Flicka med gula strumpor”, en enklare och mycket mindre skiss med akryl och blyerts på papper.
Franzéns serie med kvinnomotiv är så nära man kan komma svenskt pop-måleri och speglar den tid då de blev till både i motivval och teknik. Verken är både avbildande realistiskt och flödande måleriskt, något som kännetecknar Franzéns kvinnomålningar från 1960-talet. Till skillnad från mycket inom popkonsten äger Franzéns måleri en stark sinnlighet, tillika en känslighet och mjukhet vilket andas omsorg och ödmjukhet vare sig motivet är en erotiskt poserande kvinna eller en blankpolerad mc på en öde bakgård.
I samband med vandringsutställningen ”Ung Generation” skapade Franzén rubriker i dagspressen då vissa ansåg att hans kvinnoskildringar var för utmanande. Konstnären konstaterade då själv i en intervju med Aftonbladet den 2 februari 1965 att: "Det erotiska måleriet har gamla traditioner. Jag betraktar mina tavlor som en hyllning till någonting jag finner vackert".
”Flicka med gula armar” är en sällsynt representant för en omvälvande tid, både i konstens värld och i konstnärens, och den rika utställningshistoriken vittnar om dess centrala plats i konstnärens produktion.