Under slutet av sjuttiotalet lämnade Anders Knutsson Sverige till förmån för New York. I USA landade han i en rörelse jämte målare som exempelvis Robert Ryman. Det måleri som Anders Knutsson och de övriga konstnärerna inom rörelsen - Radical Painting - existerade i ett utrymme någonstans mellan ett postminimalistiskt uttryck och performancekonsten. De framhöll det monokroma måleriets radikalitet, testade dess möjligheter och gränser. Knutsson talar om måleriets fysikalitet, både i fråga om material och i en mer kroppslig bemärkelse, en rytmisk akt som frammanar skimrande, pulserande monokromer.