Kan inte nå servern
773
1484014

Per Krafft d.ä.

(Sverige, 1724-1793)
Utropspris
400 000 - 500 000 SEK
35 300 - 44 100 EUR
37 500 - 46 800 USD
Klubbat pris
580 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist konst och äldre måleri
+46 (0)739 400 801
Per Krafft d.ä.
(Sverige, 1724-1793)

Gustaf III i svenska hovdräkten (1746-1792)

Duk 132 x 99 cm. Rikt skuren gustaviansk ram tillskriven Pehr Ljung.

Proveniens

Enligt inskription i gåva år 1785 av Gustaf III till generalguvernören i Pommern Fredrik Vilhelm von Hessenstein (1735-1808), kung Fredrik I:s naturlige son med Hedvig Taube, därefter i arv till till en kusin Taube, därefter i arv.

Övrig information

I porträttet utfört av Per Krafft d.ä. har Gustaf III låtit sig avbildas i den Svenska dräkten bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan. På det förgyllda skrivbordet står en byst av Gustav II Adolf och i handen håller kungen ett brev. En målning med identiskt motiv finns på Altonaer Museum i Hamburg, vilken är registrerad i Statens Porträttarkiv (SPA) 1967:832.

Nationella dräkten även kallad Svenska Nationella Klädedräkten och (första) Svenska dräkten togs fram år 1778 av Sveriges kung Gustav III för att förhindra lyxkonsumtion av i första hand importerade varor. Det förekom ekonomiska bekymmer bland adel och borgerskap som i ökande takt tävlade i ett överdådigt klädmode. Den svenska dräkten fanns i en daglig variant för hovet i svart siden med röda garneringar och en galavariant i ljusblått siden med vita garneringar.

I boken ”Kläder för tid och evighet: Gustaf III sedd genom sina dräkter”, utgiven av Livrustkammaren 1997, driver Lena Ragnström tesen att kungens egna exemplar av den först burna svenska dräkten, dräkterna för ordensgillenas sammankomster och Riksdagens öppnande hade ett speciellt affektionsvärde för honom. Alla dessa har använts flitigt, ändrats och lagats många gånger. Trots att grundtanken i kungens dräktreform från 1778 var sparsamhet var kungens garderob i övrigt både påkostad och omfångsrik. Genom Operan kunde han importera exklusiva tyger utan att betala tull och sändebudet i Paris försåg honom både med franska modekreationer och kostymer i svenska dräktens modell.

Per Krafft beställde flertalet ramar av ornamentbildhuggaren Pehr Ljung (1743-1819). I sin räkenskapsbok har Ljung 1782 noterat ”Krafft, En stor knäduk med krona och quistar samt ornerade lister à 6 [Rd]”.