Carl Larsson

Carl Larsson köpte 1897 gården Spadarvet i Sundborns socken och står hädanefter i prästbetyget som ”artist och lantbrukare”. Spadarvet var granngården till Lilla Hyttnäs i Sundborn där Carl Larsson bodde. Han köpte gården och lät rättarparet Johan och Johanna, bedriva lantbruk åt honom och den växande familjen. I köpet, som delvis finansierades av inkomsten från Nationalmusei-freskerna ingick stugan Kartbacken där Carl Larssons föräldrar flyttade in. En romantisk dröm sedan ungdomen var uppfylld och för Carl Larsson hade förvärvet av Spadarvet en symbolisk betydelse.
Flykten från landsbygden mot städerna och utvandringen till Amerika hade framkallat en motrörelse av romantisering av det gamla bondesamhället. Konstnärer och skalder, som efter några år på kontinenten flyttat hem till Sverige igen, sökte sig ut från städerna till naturen. För Stockholmarna tog sig denna romantik ett uttryck i Skansen som grundades av 1891 av Arthur Hazelius. Carl Larssons inställning till den snabba utvecklingen av det moderna samhället blev alltmer konservativ och han fastslog att bondekulturen representerade samhällets fasta grund och ur jorden skulle den nationella styrkan hämtas. I serien akvareller ”Spadarvet – mitt lilla lantbruk” som utkom 1906 hyllas den svenske bondens arbete.

I den färgstarka akvarellen ”Gumman i Maj månad” ser vi den åldrade Kersti Kvarnberg, ofta kallad Mor Kersti, som med hjälp av sina käppar tar sig fram på gårdsplanen framför det kombinerade brygghuset och bagarstugan på Spadarvet. Mor Kersti var rättarhustru på Spadarvet och är som ofta avbildad i sin Boda-dräkt. Den röda färgen i förklädet harmoniserar med det faluröda brygghuset. De komplementblå färgen i detaljerna i hennes klädnad återkommer i trappräcket och i den blå dörren dekorerad med en blomsterkrans som inramar texten "Färdig Suzanne-Dagen 1906". Mor Kersti förekommer i flera av Carl Larsson verk, bl. a. "Nu är det jul igen" från 1906 där Mor Kersti tar plats i förgrunden där hon satt sig till rätta på kanten av öppna spisen. I ”Frukost i det gröna” från 1910–1913 tar hon sig fram mellan björkarna med hjälp av sina två käppar. I akvarellen ”Mor Kersti / Mitt nordiska museum” från 1910, publicerad i ”Åt solsidan”, möter vi henne när hon mödosamt tagit sig upp på andra våningen i Spadarvets mangårdsbyggnad. I auktionens målning tittar Mor Kersti fram bakom björkstammen med en vaken och intresserad blick. Kroppshållningen speglar trädets form. Mor Kersti var en viktig del av livet på Spadarvet, i samklang med naturen.