Rosendals slott, Djurgården, i vinterskrud
Signerad O. Bergman och daterad 1901 samt inskriberad ”Kungl. Djurgården / Rosendals slott”, av konstnären på spännramen. Duk 40.5 x 60.5 cm. Förgylld och ornamenterad originalram.
Ett av konstnärens tidigaste kända verk, utfört antingen före hans resa till kontinenten våren 1901 eller efter hans återkomst till Stockholm hösten samma år. I förgrunden har konstnären på ett kongenialt vis införlivat skuggan av sig själv stående vid sitt staffli samt skuggan av ett träd beläget utanför bildrummet.
Oskar Bergman är nära förknippad med Djurgården. Där vistades han om somrarna som barn och inledde sitt närstudium av naturen. Djurgårdens gamla träd och skogspartier blev ett återkommande motiv. Med sina 43 verk är han en av de mest representerade konstnärerna i Thielska Galleriets samling. Ernest och hans hustru Signe Maria Thiel spelade en avgörande roll i Bergmans utveckling som konstnär. Bergman sökte hösten 1901 upp Ernst Thiel. Denne erbjöd honom våren 1902 boende på konstnärshemmet i Neglinge, Saltsjöbaden skapat av Thiel 1898. Bergman och Thiel blev nära vänner, en vänskap som bestod efter att Thiel hade förlorat sin förmögenhet och sålt sitt hem och konstgalleri på Blockhusudden till staten.
Rosendals slott var från början ett boställe för djurvaktare och på platsen fanns förr en mindre byggnad. 1791 donerade Gustav III byggnaden, med närliggande område, till sin kammarjunkare och gunstling Georg Johan De Besche som senare blev hovmarskalk hos änkedrottning Sofia Magdalena. De Besche lät riva byggnaden som fanns där och uppförde istället en byggnad av trä och såg dessutom till att en bred väg höggs upp genom skogen fram till Rosendal. 1798 sålde han Rosendal till grevinnan Aurora De Geer av Finspång. Under hennes tid uppfördes två flyglar på slottet. Själv brukade hon dock inte vistas så mycket på Rosendal utan bodde mest på Finspångs slott. Däremot lät hon hertig Fredrik Adolf disponera gården. 1802 sålde Aurora Rosendal till överhovjägmästaren, greve Mårten Bunge. Efter flera mellanhänder landade slottet 1816 slutligen i kronprins Karl Johans ägo (Karl XIV Johan från 1818). Han lät restaurera huvudbyggnaden samt uppförde även ett tvåvåningshus öster om denna, som nu för tiden kallas "Drottningens paviljong". Han spenderade även mycket pengar på fina möbler och mattor och liknande. 1819 brann dock hela huvudbyggnaden ner till grunden. På brandplatsen uppfördes efter en tid en ny byggnad, ritat av professorn i arkitektur, Fredrik Blom. Han hade 1820 uppfunnit en metod att uppföra "flyttbara hus". Väggar, golv och tak transporterades i delar och sattes ihop på plats. Denna byggnad flyttades så småningom till sin nuvarande plats väster om slottet. Grunden till det nya slottet lades 1823 och två år senare (1825) var slottet till det yttre klart och 1826 kunde kungen flytta in i den nedre våningen. Dock pågick 1827 ännu arbeten i den övre våningen. Utöver själva slottet fick Fredrik Blom även uppföra några andra byggnader, bland annat en vaktstuga som använder tekniken flyttbara hus inklusive ett slottsstall. Under Karl Johans tid anlades även en engelsk park. Det nybyggda Rosendal kallades från början 'sommarpalatset' eller enbart 'lustslottet' och hit åkte den kungliga familjen för att koppla av. Karl XIV Johan intog gärna sina middagar på Rosendal, dock var slottet inte avsett som bostad eftersom det inte fanns några sovrum. När Oskar I övertog Rosendal 1844 lät han inreda sovrum så att man även kunde tillbringa natten på slottet. Han uppförde även ett orangeri 1848 och framför denna byggnad planterade han tre år senare en lind till minne av sitt barnbarn, Louises födelse. Linden står ännu kvar. Den 13 juni 1873 var det stor fest på Rosendal då man firade att det var femtio år sedan som den mycket omtyckta änkedrottningen Josefina kom till Sverige. Efter att Oscar II gått bort 1907 kom frågan upp om man inte skulle göra Rosendal till ett minnesmärke över den första Bernadotten, det vill säga Karl XIV Johan. 1911 enades kungens arvingar om att skänka Rosendals inventarier till Oscar II:s stiftelse och samtidigt ställdes slottet under Kungliga Djurgårdsförvaltningens tillsyn. De flesta rummen i slottet återställdes i det skick som de hade haft på Karl Johans tid.
Thielska Galleriet visar under perioden 18 februari - 20 augusti 2023 en utställning av Oskar Bergmans verk, ”Stilla natur. Oskar Bergman".
Oskar Bergman var en svensk bildkonstnär född i Stockholm. Bergman var autodidakt och tog inspiration till sitt skapande på studieresor till Tyskland, Italien och Frankrike. Bergman var verksam som etsare och målare och hans kompetenta måleri - föreställande det svenskaste svenska - uppskattas idag inte bara i hemlandet, utan väcker även intresse bland konstälskare utomlands. Med sina knivskarpa och naturtrogna skildringar av både storstaden men även lantliga vyer lyckas Oskar Bergman fängsla betraktare och konstpublik. Som den autodidakte konstnär han var, imponeras man lite extra av hans utförliga och stämningsladdade måleri.
Läs mer