Naturalistiskt snidat löv av grön sibirisk nefrit, i anpassat svart skinnetui, på locket märkt: Листокъ отъ вѢнка воэложеннаго Товариществомъ
на гробъ АЛЕКСАНДРА III [ Blad från en krans anförtrotts av partnerskapet på ALEXANDER III:s kista]. Längd 6,6 cm. Etuiet 10 x 6 cm.
Gustaf (Gösta) Nobel (1886-1955)
Därefter i arv
Marta Nobel-Oleinikoff: Ludvig Nobel och hans verk : en släkts och en storindustris historia, Stockholm 1952, avbildad plansch mot sidan 352.
Bilder från kejsare Alexander III begravning visar mångfalden av kransar som lades ned vid hans kista. Det var över 700 och de hängdes upp på pelare kring kistan i Peter Paul katedralen. Bolaget Bröderna [Bra] Nobels krans finns upptagen i den förteckning från 1910 över alla som uppvaktade vid jordfästningen. Där står att den var gjord av ”jade” viket man kallade den sibiriska nefriten.
Kransen är idag försvunnen, men inte nödvändigtvis förstörd. Under kommunisttiden delades föremål av detta slag ut till olika små museer runt om i Sovjetunionen, där den kan ligga och vänt på att återupptäckas.
En idé om hur kransen kan ha sett ut kan man få av den krans som ryska tsarfamiljen sände till kung Oskar II begravning och som än idag hänger i Bernadottska gravkoret i Riddarholmskyrkan. Till skillnad från Nobels krans, som uppenbarligen var uppbyggd av enskilda blad, består denna av två korslagda kvistar. En kvist med ek- och en med lagerblad, var och en snidade av ett stycke sibirisk nefrit. Kransen beskrivs av Fabergés chefsdesigner, Franz Birbaum, som bland de förnämsta stensniderier som gjorts hos Carl Fabergé.
Bukowskis vill tacka Dr. Marina Olegovna Logunova, forskiningschef på Statliga Muséet för Sankt Petersburgs Historia och Dr Ulla Tillander-Godenhielm för hjälp med information