Fernand Léger, efter

Yngve och Martha Dillberg, förvärvad direkt från konstnären.
Därefter i arv inom familjen.

”Konst i svenska hem”, vol. 2, upptagen sid. 295 under samling 453: ”Postmästare Yngve Dillberg, Stortorget 14, Ystad".

Fernand Léger föddes i Argentan, norra Frankrike. Anses vara en av den moderna konstens stora förgrundsfigurer. Fadern var boskapsuppfödare men icke desto mindre utmärkte Fernand Léger sig som en duktig tecknare. Han gjorde redan som mycket ung praktik på ett arkitektkontor i Caen och kom så småningom att nå Konstakademin i Paris. 1900-talets början var en omvälvande tid, inte minst i konstens värld. Fernand Léger slog sig 1907 ner i Montparnasse där han umgicks med Robert Delaunay och Marc Chagall. Under denna period kommer han att med Cezanne som ledstjärna utveckla sin högst egna stil - George Braque och Pablo Picasso var givtvis både sporrar och inspiratörer. Det kubistiska måleri Fernand Léger utvecklar under denna period bygger på kontrast mellan färg och form. 1913 får han genom tidigare utställningsframgångar ett mycket lukrativt kontrakt med den då kände galleristen Daniel Henry Kahnweiler. Tyvärr kommer första världskriget att innebära ett avbräck i Fernand Légers karriär, han kallas själv till fronten, överlever men tiderna under och efter kriget är svåra. 1920-talet är Fernand Légers stora decennium när det gäller kreativitet, han inspireras av det nya "moderna livet" och på hans dukar synes den "nya realismen" växa fram: det industriella samhällets framgångar inspirerar, maskinerna, byggnaderna och tekniska föremål framställs såsom plastiska skönheter. Människan tar form av en geometrisk figur. Fernand Léger ger sig även i kast med film och presenterar 1924 "Le Ballet Mechanique". Han grundar även under 1920-talet sin egna akademi "Academie Moderne" - denna akademi har under årens lopp huserat flertalet stora svenska konstnärer, bl a Erik Olson, och Waldemar Lorentzon. Under 1930-talet vidtar en lite lugnare period där Fernand Léger bygger vidare på landvinningarna från 1920-talet, stora stilleben och överdimensionerade figurer befolkar dukarna. Det bistra "klimatet" i 1930-talets Europa får honom att flytta till New York där han kommer att tillbringa så gott som hela 1940-talet. New York blir ett mycket dynamiskt konstnärscentrum under andra världskriget - många stora europeiska konstnärer finns på plats och 40-talet blir också en av de mer kreativa perioderna i Fernand Légers liv. Efter kriget återvände han till Frankrike där han förutom att återuppta de tidigare verksamheterna även gick med i kommunistpartiet. Fernand Léger var verksam in i det sista och har förärades strax efter sin bortgång med ett eget museum, Musée Fernand Léger/Biot. Han finns representerad i de flesta stora museisamlingar världen över.