Bengt Nordenberg

Denna målning "Nattvardsgång i svensk lantkyrka" (1854) föreställer nattvardsgången efter luthersk ritual. Prästen står vänd mot församlingen med patenen i handen och uttalar: "Herrens frid vare med Eder." Församlingen sjunger "O Guds Lamm", varefter nattvardsgästerna går fram till altarringen, där herrskapsfolket redan knäböjt. Bakom dem väntar den enbente soldaten samt en blind man ledsagad av en ung flicka. Förebilden till prästen, officianten, var Samuel Adrian, predikant i Huskvarna 1842-1856, beskriven som "en verkligt from, av Guds nåd påverkad man". Nordenberg lärde känna Adrian sommaren 1850 då den unge konstnären var ute på vandring för att söka motiv. Ett par år senare återvände Nordenberg till Huskvarna för att föreviga vännen Samuel Adrian som en "patriark med grånande lockar".
Bengt Nordenberg använde sig ofta av flera olika förebilder till sina interiörer, så även i denna målning. Kyrkorummet i målningen "Nattvardsgång i svensk lantkyrka" är en sammanslagning av detaljer från flera olika kyrkor. Det går således inte att peka ut en enda kyrka som varit förebild för målningen. Altaruppsatsen är av den typ som finns på flera platser, påpekar Elmqvist, till exempel i Slätthögs kyrka i Allbo härad i Småland. Den vackra predikstolen är utförd i barockstil och förebilder finns i flertalet blekingska kyrkor. Malmkronan, som placerats på triumfbågen mellan koret och långhuset, är hämtad från Akers kyrka, dock utan den ursprungliga så kallade "örnryttaren" som ersatts av den mer passande ängeln.
På samma sätt som konstnären använt sig av olika kyrkor som förebilder är även kyrkobesökarnas dräkter hämtade från olika socknar och Nordenberg har själv påpekat att han inte var så noga med "costymerna". Vidare har han frångått den så kallade hustavlans fasta ordning, det vill säga vilka ordningsregler som gällde i och utanför kyrkan avseende kyrkobesökarna. Elmqvist skriver: "Som exempel på att Nordenberg frångått hustavlans fasta ordning i målningen "Nattvardsgång i svensk lantkyrka" har han avbildat kvinnor framme till höger i koret, den enbente soldaten går fram till nattvarden före kompanichefen, männen sitter eller står på den norra kvinnosidan […]”
Nordenberg hade aldrig för avsikt att måla en ur alla hänseenden korrekt kulturhistorisk bild - ambitionen låg snarare i att återskapa en konstnärligt fulländad målning där kyrkfolkets vördnad inför nattvarden förmedlades. Mot bakgrund av Ann-Marie Elmqvists grundligt uförda forskning om målningen "Nattvardsgång i svensk lantkyrka" måste den anses som en av Bengt Nordenbergs allra främsta målningar där hela hans konstnärskap förtjänster och kvaliteter kommer till uttryck.