Tväråbron vid Faxälven
Signerad Helmer Osslund. Pannå 50 x 73 cm.
Sparbanken (...) AB (enligt otydlig stämpel a tergo).
Patrik Reutersvärd (red), "Helmer Osslund – Norrlands målare", NM Stockholm 1971, jämför fotografi på s 12 som visar samma vy samt även Osslunds bostad och ateljé, Forshyddan.
Jämför även Lena Holger, "Helmer Osslund", Stockholm 2008, PEW:s målning Sommardag vid Faxälven, avbildad i färg på s 107.
Under perioden 1915−23 bodde Helmer Osslund på olika platser längs Ångermanlands älvar; först i Rösta by utanför Sollefteå, senare litet längre uppströms alldeles intill Tväråbron, där Faxälven rinner ut i Ångermanälven. Osslund sökte sig gärna till vatten och Faxälven blev ett av hans favoritmotiv. Han kände väl till omgivningarna och har målat dem vid alla årstider: spirande vår med islossning och forsande älvar, grönskande sommar och färgsprakande höst. En av anledningarna till att Osslund bosatte sig vid Tväråbron var att hans hustru Dagmar insjuknat i tuberkulos och vårdades på Österåsens sanatorium, som låg på en höjd strax ovanför bron. Det var under denna tid som Osslund inledde sin nära och långa vänskap med överläkaren på Österåsen, Helge Dahlstedt. Familjen Dahlstedt kom därefter på flera sätt att bistå Osslund ekonomiskt, inte minst genom att köpa hans konst.
I denna målning ser vi Faxälvens sammanflöde med Ångermanälven. Bland husen till höger syns Osslunds ateljé Forshyddan. Även Tväråbron finns med i bilden; här med de två välvda brobågar som tillkom efter en ombyggnad under 1910-talets sista år. Om man bortser från bron och byggnaderna påminner målningen i stämning, stil och kolorit om Sommardag vid Faxälven från omkring 1919, som idag tillhör de permanenta samlingarna på Prins Eugens Waldemarsudde. Troligtvis har ”Tväråbron vid Faxälven, Granvåg” tillkommit vid ungefär samma tid.
Den svenska bildkonstnären Helmer Osslund är en av den svenska konstens allra främsta uttolkare av det norrländska landskapet. Han inledde sin konstnärliga utbildning på Tekniska skolans aftonkurs 1887 för att året därpå avancera till avdelningen kallad Högre konstindustriella skolan. 1889 anställdes han som dekoratör vid Gustavsbergs porslinsfabrik men fortsatte sin konstnärskarriär efter studieresan till Paris, som han åkte på 1894 när han var 27 år. Han studerade omväxlande på Académie Colarossi där många av hans skandinaviska konstnärskollegor tidigare studerat. Via skolan kom Osslund i kontakt med den då fortfarande relativt okända konstnären Paul Gauguin och svensken hade honom som lärare i sex-åtta veckor under februari-april 1894. Trots den korta perioden hos Gauguin gjorde fransmannens syntetism ett stort intryck på Osslund.
Tillbaka i Sverige bosätter sig Osslund 1898 i Fränsta i Medelpad. Från och med den flytten skulle Osslund ägna sig åt det norrländska landskapsmåleriet fram till sin död 1938. Man brukar säga att Osslund föredrog att måla på hösten på grund av den färgprakt som naturen erbjöd. Dock är det tydligt i de otaliga sommar-, höst- och vinterbilder att han behärskade alla säsonger.
Läs mer