Bruno Liljefors
För konditionsrapport kontakta specialist
Ejdrar i bränning
Signerad Bruno Liljefors och daterad 1900. Uppfodrad duk 70 x 172 cm.
Proveniens
Erik Zetterström (Kar de Mumma), Stockholm.
Nordén Auktioner, Stockholm, auktion nr 27, 20 november 1987, kat. nr 146.
Utställningar
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Bruno Liljefors Minnesutställning 1860 - 1960", 30 september - 30 oktober 1960, kat. nr 103 (då tillhörande Skriftställare Erik Zetterström)
Övrig information
I slutet av 1890-talet börjar Bruno Liljefors utvidga sin motivvärld till sjöfåglarnas liv längs Östersjökusten. Han far ut till havsbandet och den yttersta skärgården som så markant skilde sig från hans barndoms skogar och insjölandskap. Ofta återkommer han till ejderfåglarna, målade i flykt över vattenytan eller vilandes på kobbar.
Liljefors måleri från denna tid sammankopplas ofta med den japanska konst som hade gjort sitt segertåg i Europa och i USA. Allan Ellenius skriver följande i ”Naturen som livsrum” inför utställningen på Waldemarsudde 1997: ”Liljefors stora ejderstäck kan påminna on Hokusai och hans fågelskock som drar fram över brottsjöarna, men skillnaden är uppenbar: de svenska skärgårdsfåglarna skildras inne i havslandskapet, de tycks stiga ur vågdalen och ger med sina skarpa vingrörelser associationer till brytande skum. Den japanska konstens preciösa karaktär blåser bort med vinden.”
I den aktuella målningen ”Ejdrar i bränning”, utförd år 1900, avstår konstnären från att markera varje individ och sammanfattar istället fåglarna i en energisk och uttrycksfull helhet, där penseln piskar duken med vingslagens frenesi.
Konstnär
Bruno Liljefors är den svenske konstnären som förknippas med natur- och djurmotiv, särskilt i dramatiska situationer. Liljefors konstnärliga bana startade med studier vid Konstakademin 1879, och fortsatte 1882 i Düsseldorf där studierna kretsade kring djurmåleri. Därefter gick resan vidare till Venedig, Rom, Neapel, Paris och Grez. Väl återkommen till Sverige började han teckna och måla djur, särskilt katter och småfåglar i litet formatet, från början i intimt samspel med naturen. Han övergick sedan till bredare skildringar av vilda djur och natur, av havsutsikter med sjöfågel och av dramatiska scener med kamp mellan rovfåglar och olika villebråd.
Liljefors betraktas som vårt lands främste djurmålare med en mycket stor produktion, men han var även verksam som skulptör och en ivrig jägare. Liljefors skildrade, i motsats till det samtida "idylliska" djurmåleriet, djurens vardag med fokus på rörelse, anatomi och deras anpassning till landskapet. Det är här som storheten i hans måleri ligger, i förmågan att med stor skärpa visa djuren i dess rätta miljö. Detta har han ibland uppnått genom jakt och observation av levande, men i vissa fall också döda djur. Kända konstverk är målningarna "Rävfamilj" (1886) och "Havsörnar" (1897), samt skulpturen "Lek" (1930) vid Stockholms Stadion. Han utförde även fondmålningarna till det konstgjorda landskapet vid Biologiska Museet i Stockholm invigt 1893. En mer okänd sida av Bruno Liljefors är hans karriär som varietéartist och elitgymnast med barr som specialitet. Liljefors är främst representerad på Nationalmuseum, Waldemarsudde och Thielska galleriet i Stockholm.