Canal Grande med utsikt över Santa Maria della Salute
Signerad C. Skånberg och daterad Venezia -81. Duk 54 x 84 cm.
Fru Augusta Mowinckel Hyde (född Wallendal) 1924-2011, Rutherfordton, North Carolina, USA.
Privat samling, Sverige.
Carl Skånberg kom precis som många andra svenska konstnärer ur hans generation att söka inspiration i Italien. För Skånbergs del handlade resan till det varma Medelhavet också om att kurera sin vacklande hälsa. Efter att ha spenderat tid i Rom och på Sicilien sökte han sig sommaren 1881 till Venedig. Där blev han så överväldigad att han i brev hem till Sverige skrev, att han önskade sin ungdom åter och ångrade all tid som han drönat bort på andra ställen.
I Venedig fick Skånberg möjlighet att utveckla sin talang som valörmålare och tillfälle att fördjupa sin passion för vatten och atmosfäriska stämningar. Lagunstadens vindlande kanaler och spektakulära solnedgångar gjorde att Skånberg, trots sina hälsoproblem målade fylld av inspiration och livskraft. Han vrickades fram på kanalerna av gondoljären Rudolfo som bar ett blå-gult band i midjan och var personlig gondoljär åt de svenska konstnärer som besökte staden.
I denna målning möter vi en scen från den till vardags så livligt trafikerade Canal Grande – då liksom idag den äldsta stadsdelens huvudpulsåder och exklusivaste adress. Men just den här dagen råder ett märkligt lugn över den vackra scenen. Endast i en av gondolerna ser vi passageraren – en ensam kvinna vars röda parasoll speglar sig effektfullt i kanalens vatten. Kanske är hon på väg till en visit i det förnäma Palazzo Cavallo-Franchetti som skymtar längst till vänster i bilden. Palatset, ursprungligen uppfört år 1565 i venetiansk gotik, ägdes vid tiden för målningens tillkomst av Baron Raimondo Franchetti och hans österrikiska hustru Sarah Louisa de Rotschild och användes som privatbostad. Även grannfastigheten, Palazzo Barbaro, var privatägd. Samma år som Skånberg utförde målningen köptes det av en släkting till den amerikanske konstnären John Sargent Singer. Palatset blev därefter en populär samlingsplats för konstnärer och intellektuella; förutom Singer exempelvis James Whistler, Claude Monet och den förmögna konstsamlaren Isabella Steward Gardner. När den senare skapade sitt eget museum i Boston lär hon ha haft Palazzo Barbaro som förebild.
Ytterligare en amerikansk kvinnlig konstsamlare och mecenat skulle senare sätta sina spår vid Canal Grande: Peggy Guggenheim. Den byggnad i vilken hon 1951 inrättade sitt museum för modern konst – Palazzo Venier dei Leoni – ser vi i Skånbergs målning precis bakom gondoljären och kvinnan med det röda parasollet. Ännu längre ner i bilden reser sig kupolerna på den ståtliga kyrkan Santa Maria della Salute och det triangulära gamla tullhuset, Punta della Dogana, med sin gyllene glob.
Carl Skånberg bekände sig till friluftsmålarnas naturalistiska ideal; ändå omges motivet av en omisskännlig air av romantik. Detta kan vi knappast skylla konstnären för. Venedig är en stad för romantiker, och dess dragningskraft är än idag så stark att det är svårt att stå emot dess tjusning, vare sig den upplevs i verkligheten eller förmedlas genom en målning som denna.
Carl Skånberg var en svensk bildkonstnär född i Norrköping. Han studerade vid Konstakademien där han var kurskamrat med bland andra Ernst Josephson, Carl Fredrik Hill och Carl Larsson. Skånberg reste till Paris och inspirerades av Barbizonskolan och Gustave Courbet. Under täta uppehåll i Holland inspirerades han av den s.k. Haag-skolans sätt att skildra den holländska kusten för att sedan bege sig till Venedig och Rom. Mellan de astmaattacker, som tidigt skulle ända hans liv, var han febrilt verksam och de venetianska och romerska stadsbilderna tillhör några av konstnärens bästa verk. Hans produktion är inte speciellt stor då han under sin levnad plågades av svår sjukdom och dog ung. Skånberg målade motiv som kanaler med båtar och var en virtuos kolorist. Hans genre var huvudsakligen landskap i vilken han var en av de absolut främsta under sin tid.
Representerad på Nationalmuseum och Waldemarsudde i Stockholm samt på konstmuseerna i Göteborg och Malmö.