Helene Schjerfbeck

I juli 1887 reste Helene Schjerfbeck första gången till St. Ives i Cornwall. Hon var inbjuden av sin väninna Marianne Preindlsberger, gift med den engelske konstnären Adrian Stokes. Fiskeläget St. Ives på halvön Landsend var omtyckt av konstnärer, och man umgicks och arbetade nära varandra på den lilla orten. Einar Reuter, under pseudonymen H. Ahtela, beskriver i sin monografi ”Helena Schjerfbeck” tiden i St. Ives som en lycklig tid. Den lilla konstnärsgruppen som Schjerfbeck tillhörde, umgicks i Stokes ateljé och träffades flera gånger i veckan. Det speciella ljuset och det milda klimatet tillät måleri en plein-air även under vintertid. Omgivningarna var vackra, arbetsglädjen brände i Schjerfbeck och de ekonomiska förutsättningarna för den närmaste tiden var säkrade.
Schjerfbeck hade sin ateljé uppe i ett torn med utsikt över hamnen och havet. I ett av många bevarade brev till målarkollegan och vännen från Paris-tiden, Maria Wiik, beskriver hon utsikten från sitt torn - hur hon kunde se fiskebåtarna återvända in i hamnen om kvällarna, lykta vid lykta - havet såg ut som Champs-Elysées. Fiskare i rödbruna oljekläder samlades för att plocka fisken ur näten. Det var dock svårt att få fiskarna att stå modell då de flesta av männen tillbringade sina dagar på havet. I stället föll motivvalet på barn, landskap och interiörer. Den första tavlan som Schjerfbeck målade i St. Ives var en komposition med vitklädda flickor. 1887 målades ”Konvalescenten”, en interiörbild med en skör och sjuklig liten flicka som stilla betraktar en kvist med ljust gröna knoppar.
Stilleben var en motivkategori som passade Schjerfbeck mycket väl och hon hade dem som en glädjefylld sysselsättning som hon gärna arbetade med när hon fick tid över från sina porträtt- och landskapsmålningar. Genom sina stilleben fick hon utlopp för den nära koppling som hon kände till naturen och hon tilltalades av växternas skönhet och deras praktfulla färger. Blommorna och frukterna var även till skillnad mot mänskliga modeller praktiska och enkla att arrangera. Schjerfbecks omsorgsfulla och tidskrävande arbetsprocess ledde dock ibland till att frukterna hann ruttna och blommorna vissna, många gånger fick hon färdigställa målningarna utifrån minnet.
Auktionens målning ”Vita rosor i glas”, är en olja på pannå som har stora likheter med duken ”Gula rosor i glas” utförd i St. Ives 1888. I den aktuella målningen låter Schjerfbeck samspelet mellan ljus och färg få fritt spelrum. De tunga välfyllda blommorna lyser vita mot de dovt gröna bladen. Bordsytan har lösts upp mot den askgrå fonden vilket förstärker upplevelsen av den starka naturkraft som drar grenarna ned över glasets kant.
Schjerfbeck skulle ständigt återkomma till frukt- och blomsterstilleben under hela sin karriär. De realistiskt utförda nature morte, som detta nyupptäckta verk från 1880-talet, kom att ge plats för de egenartade och experimentella fruktmålningarna som hon skapade vid slutet av sitt liv. De spelar en betydelsefull roll i hennes konstnärskap och bland dem finner man många av hennes mest djärva och vitala verk.

Arkivbild: Helene Schjerfbeck, tidigt 1890-tal. Foto: Public domain.