Kan inte nå servern
513
1440279

Hilma af Klint

(Sverige, 1862-1944)
Utropspris
80 000 - 100 000 SEK
7 070 - 8 840 EUR
7 240 - 9 050 USD
Klubbat pris
75 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Caroline Lindahl
Stockholm
Caroline Lindahl
Specialist klassiskt konst
+46 (0)721 428 962
Hilma af Klint
(Sverige, 1862-1944)

"Morgon"

Signerad H. af Klint. Akvarell 13,5 x 22,5 cm. Bukowskis tackar fil. dr Johan af Klint för information om detta verk.

Proveniens

Inköpt på auktion 1900-talets mitt.
Därefter i arv inom familjen.

Övrig information

Hilma af Klint var en pionjär på många plan. Hon tillhörde en av de första generationer kvinnor som utbildades vid Kungliga Konstakademin i Stockholm. Hennes konstnärliga gärning startar i det klassiska måleriet. Långt efter sin död blir hon internationellt uppmärksammad och hyllad som en tidig föregångare för den abstrakta konsten. Uppseendeväckande ur ett konstnärligt perspektiv är den evolution Hilma af Klints konst genomgick tiden innan 1906. Fram till 40-årsåldern målar hon främst porträtt och landskap, botaniska studier och beställningsuppdrag. Utan någon progressiv övergång, slår hon sedan över från ett traditionsenligt måleri till att skapa på ett absolut fritt och okonventionellt sätt.
Hilma af Klint växte upp i en sjöofficersfamilj i Stockholm och på Adelsö i Mälaren. Efter examen från Kungl Konstakademien 1888, hyrde hon en egen ateljé på Hamngatan 9 och delade stundtals en annan ateljé med två f.d. elev kolleger i det s.k. Ateljéhuset på Hamngatan 5 vid Kungsträdgården i Stockholm. Det var dåtidens kulturella mittpunkt med Blanchs Café och Konstsalong på bottenplanet. Auktionens akvarell ”Morgon” är ett tidigt arbete, utfört under denna period. Motivet är hämtat från Adelsö och avbildar sannolikt husen vid kyrkogårdens södra del helt inbäddade i sommarens grönska. På bladets baksida finns anteckningen 40 kr. Akvarellen är en realistiskt utförd ögonblicksbild och ger ingen föraning om den utveckling mot det abstrakta måleri som skulle följa.
I västvärlden pågick en industriell- och kunskapsrevolution. Många kände ett behov av andlig och/eller religiös näring som motpol. Hilma af Klint var tidigt intresserad av andevärlden och spiritistiska budskap. Med fyra andra kvinnor bildade hon 1896 gruppen De Fem som uppfattade att de kom i kontakt med andliga väsen som de kallade De Höga. Hilma af Klint upplevde att hon utvalts av De Höga att utföra ett stort uppdrag, sviten Målningarna till Templet. Detta arbete, som utfördes mellan 1906 och 1915, skulle komma att förändra hennes liv. Det nya formspråket med sitt abstrakta och symboliska uttryck hade inget gemensamt med det hon någonsin målat eller ens sett.
Under hela Hilma af Klints konstnärskap återkommer växtlighet och växande som tematik. I noggrant utförda anteckningsböcker från 1919–20 finns teckningar av blommor, mossor och lavar avbildade och tolkade likt vetenskapliga illustrationer, men stiliserade i geometriska ritningar. I serien ”Parsifal” från 1916 utforskar hon symboliken och sökandet efter andlig kunskap. I monokroma akvareller med fröliknande former i centrum, står det inre växandet i fokus.

Hilma af Klint förstod det unika i sitt skapande. Hon hade en vision om att hennes konst skulle bidra till att påverka människans medvetenhet, eventuellt även i förlängningen hela samhället. Hon ansåg dock att hennes samtid inte var mogen. På försättsbladet till anteckningsbok från 1932 har hon antecknat en obligatorisk tidsfrist - inga av hennes verk fick visas offentligt förr än 20 år efter hennes död. Nu 90 år senare är det uppenbart att hennes konst starkt berör den samtida publiken. Hilma af Klints dröm om en spiralformad byggnad som skulle rymma Målningarna till Templet har på sätt och vis gått i uppfyllelse. År 2019 öppnade utställningen Hilma af Klint - Paintings for the Future på the Solomon R. Guggenheim Museum, New York. Den omtalade och hyllade utställningen lockade en rekordpublik på 600 000 åskådare som tålmodigt köade utanför den karakteristiska spiralformade byggnaden.

Hilma af Klint har tagit konstvärlden med storm. Från att ha varit praktiskt taget okänd likställs hon nu med de största moderna målarna och hennes verk anses banbrytande. Hon har, långt efter sin död, ritat om kartan för den tidiga abstrakta konsten, både i Sverige och internationellt. Idag är Hilma af Klint mer aktuell än någonsin, hennes konstnärliga gärning har uppmärksammats i utställningar, film, VR-upplevelser och nu senast i en NFT-utgåva.

Bilder: Hilma af Klint i ateljén på Hamngatan ca 1885, Moderna Museet. Ateljéhuset med Blanches konstsalong, Stockholmskällan, Hilma af Klint uställningsvy, Moderna Museet 2013.,

Konstnär

Hilma af Klint (1862–1944) var en svensk målare, teosof och pionjär inom abstrakt måleri och redan 1906 utvecklade hon ett abstrakt bildspråk. Det var flera år före Wassily Kandinsky, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj som fortfarande betraktas som föregångare till den abstrakta konsten på 1900-talet. Hon påbörjade sin konstnärliga utbildning vid Tekniska skolan i Stockholm (nuvarande Konstfack), där hon även tog lektioner i porträttmåleri. Efter studierna skaffade hon sig en egen ateljé vid Kungsträdgården där hon målade och ställde ut landskap i naturalistisk stil. Under en resa till Schweiz mötte hon Rudolf Steiner och greps av dennes antroposofiska idéer och utvecklade ett starkt intresse för det ockulta. Under seanser fick hon budskap, som hon omformade i abstrakta målningar. År 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning, The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890–1985, i Los Angeles. Denna utställning kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. I och med en separatutställning på Moderna Museet i Stockholm startade en ny fas i hennes konstnärliga arv. Detta blev den mest omskrivna utställningen i Moderna Museets historia och gjorde af Klints konstnärskap till ett välkänt namn världen över. Sedan 1972 förvaltas hennes abstrakta verk av Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Moderna museet i Stockholm har ett rum tillägnat Hilma af Klint i den permanenta utställningen, där de visade verken byts ut med regelbundenhet. Hon finns även representerad vid bland annat Nationalmuseum, Kungliga biblioteket, Sjöhistoriska museet, Nordiska museet och Uppsala universitetsbibliotek.

Läs mer