Sven X:et Erixson
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
Trädgården i Pesaro
Signerad Sven Erixson och daterad Pesaro 1924. Duk 42 x 54 cm.
Proveniens
Bukowski Auktioner AB, Moderna Vårauktionen 441, 13 -14 maj 1986, kat. nr. 63 med titel "Trädgården i Pesaro".
Litteratur
Upptagen i X:et-sällskapets verkskatalog, under år 1924.
Övrig information
På 1920-talet lämnade Sven Xet Erixson sitt Tumba för resor ut i Europa. Italien med Florens, Rom och Neapel samt Frankrike med Paris och Nice gav honom inspiration till nya målningar. Därefter följde Spanien, ett land som han kände starkt inför och som han sörjde hårt då landet befann sig i inbördeskrig 1936.
Under sin resa i Italien reste X:et från färgrika Neapel till staden Pesaro på östsidan vid Adriatiska havet. Där kunde han slå sig till ro och ägna sig helhjärtat åt måleriet. Den aktuella målningen är ett representativt verk från tiden i Pesaro.
Konstnär
Sven Erixson, idag mera känd som X:et, föddes 1899 i Stockholm. Han utbildade sig till dekorationsmålare och teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm och därefter studerade han vid Högre Konstindustriella skolan och gjorde studieresor till Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Nordafrika. Som betydande konstnär inom modernt svenskt måleri låter han sig inte inordnas under etikett och stilbegrepp. Hans stora produktion präglas av en spontan och temperamentsfull stil i lysande färgmönster. Erixsons måleri pendlar mellan häftig, närmast brutal uttrycksvilja och vek lyrism. Han är en grundarna av gruppen Färg och Form, vars primitivistiska falang han tillhörde. Med sprudlande berättarglädje återgav han sina upplevelser. Han hade en obetvinglig lust att dela med sig av allt han såg. Han inspirerades liksom Bror Hjorth både av folkkonst och medeltida muralmåleri men tog även intryck av tysk expressionism. Varmast talar han dock om Chaim Soutines konst.I mängder av målningar återgav han sin livsglädje, ytorna fylldes med snabbt fångade figurer. Under trettiotalet fylldes hans bildvärld av familjen och torpidyllen, ytorna blev större och helare. Under kriget målade han på smörpapper, inte bara av praktiska skäl, utan för att uppnå den glansiga ytan som oljan ger. Berättandet avtog på 50-talet när han tog intryck av spontanism, som under de följande åren för honom övergick till ett abstrakt spontant måleri.
Läs mer