På våren 1914 reste Einar Jolin hem från Paris för att deltaga i Baltiska utställningen i Malmö, en exposition med konstnärer från länderna kring Östersjön. I Paris hade han gått i lära hos Henri Matisse och utfört rader av modellstudier och skaffat sig en spontan och naturlig snabbhet i penselarbetet. Hans plan var att återvända till Paris efter sommaren, men någon återfärd blev det förstås inte eftersom 1:a världskriget bröt ut mitt i sommaren, den 28 juli. När nu vägen till Frankrike var stängd beslöt Einar Jolin sig för att stanna i Stockholm och lyckades få tag i en egen liten ateljé på Söders höjder, Fiskargatan 9, i det sk ”Skandalhuset” i närheten av Katarina Kyrka. Från sina fönster hade han en hänförande utsikt över staden, Strömmen och inloppet. I denna ateljé tillkom under åren 1914-15 några idag berömda och högt skattade Stockholmsvyer. Han styckade upp utsikten i ruta efter ruta, än mot Stadsgården, än mot Riddarholmen, bl a ”Strömmen mot Skeppsbron” 1914 (Stockholms Stadsmuseum), ”Utsikt över Riddarholmen” 1914 (Moderna Museet, inköpt av Nationalmuseum 1919) och ”Utsikt mot Kastellholmen” 1915 (Herman Gotthardts samling, idag Malmö Konstmuseum). Målningarna kännetecknas av hans snabbt svepande penseldrag och kraftiga konturer som ramar in den blonda friska paletten. Mot stora plan med svalt rosa, tunt blått, elfenben, turkos och smaragd sätter han in detaljer som kontraster så att de skapar en befolkad miljö. Det råder en stämning av ett pulserande stadsliv på kajerna och ett livligt båttrafikerat vatten ute på Strömmen.

Stockholms exteriörer förblev hans eget Arkadien genom hela livet, oavsett om staden badar i vårsol eller vinterdis är skönheten orörd. För Einar Jolin verkar naturen få sin rätta återgivelse först genom den enskildes känslor vid upplevelsen. Han skriver i Tidskriften Konst, 1913-14 om "Falskt perspektiv och öfverdrifter i modern konst mm"; "Naturen är underbar, men ett fotografi är ingenting, därför att naturen först är underbar, då den är sedd och uppfattad af en stor människa, och den stora människan ser alltid och känner något visst inför naturen, som hon vill återgifva".

I den aktuella Stockholmsskildringen domineras förgrunden av ett utländskt skepp och på kajen står små järnvägsvagnar parkerade i väntan på lastning. Besök från utlandet var förstås lite exotiskt, något som under de följande åren blev alltmer sällsynt. Längs Skeppsbron in mot Strömkajen ligger båtarna förtöjda och ute på Strömmen tuffar små lastbåtar. Vid horisonten, mitt emot Jolins ateljé tronar Nationalmuseum, stadens konstmecka som även fått en svensk flagga hissad på taket ! Allra längst bort i fonden syns den pampiga Strandvägen. Bilden har en vårlig klang av blått, rosa, grönt och lila, en blommande och raffinerad kolorit. ”Stadsgården med utsikt över Strömmen och Skeppsbron" inköptes av den föregående ägares far i den danska staden Randers någon gång under 1940-talet. Vilka dess öden dessförinnan varit har tyvärr inte gått att finna, men konstverket är ett av de Stockholmsmotiv som Einar Jolin lät ställa ut på olika samlingsutställningar i Stockholm, Lund och i Berlin som han deltog i under året 1914-15. På Herwarth Waldens galleri "Der Sturm" i Berlin ställdes de tre ovan nämnda Stockholmsmotiven ut 1915. Gemensamt för den aktuella målningen och de Stockholmsmotiv från 1914 som idag är i museal ägo är den känsla för volym och kolorit som gör att Einar Jolin från detta år räknas som en fullfjädrad konstnär med ett imponerande fulltonigt uttryck. Einar Jolins Stockholmsmotiv från 1910-talet är synnerligen eftertraktade rariteter på auktion.