Axel Einar Hjorth
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
bord, "Blidö", Nordiska Kompaniet, 1929.
Stomme i brunlackerad furu och mahogny, skivan lackerad i grått "a craquelée", svarvade detaljer, två fällbara klaffar, brickmärkt AB Nordiska Kompaniet R32963 C 6 3 29, höjd 74 cm, längd 130 cm, total längd 130 + 29 + 29 = 188 cm, bredd 65 cm.
Skador och slitage.
Proveniens
Formgivare och industridesigner Ralph Lysell (1907-1987) och Bell Calmeyer (1899-1986).
Därefter i arv inom familjen.
Övrig information
Ralph Lysell och Bell Calmeyer träffades i USA på 1920-talet, de gifte sig 1926. 1928 flyttade paret till Stockholm för att sätta bo. Ralph gick till Nordiska Kompaniet och köpte där möblemanget, som har varit i familjens ägo sedan dess, via sonen Rolf och hans barn. Enligt familjesägnen var det tillverkat för Ivar Kreuger, men han ratade det för att det var för ”smäckert”. Efter att Ralph och Bell separerat omkring år 1930 fick Bell information om att möblerna var obetalda och ett avtal för avbetalning för möblerna upprättades mellan Bell och NK. Skulden om 1212,35 skulle avbetalas med 75:-/mån.
Ralph Lysell (1907-1987) Formgivare och industridesigner. Ralph hette tidigare Rolf Åke Nystedt, men började kalla sig Ralph under åren i USA. Senare bytte han till sin mors efternamn Lysell och bytte så småningom även officiellt sitt förnamn till Ralph. Ralph är mest känd som en av formgivarna bakom den idag ikoniska "Ericofonen", även kallad "Kobratelefonen".
Bell Calmeyer Callin (1899-1986) Barnmorska. Bell hette Bergljot, ett namn som hon tyckte mycket illa om och hon bytte till Bell, förmodligen redan under sin studietid i Skottland.
Sonen, Rolf Gösta Calmeyer (1927-2022) Konstnär. Född Nystedt och kallade sig senare Nystedt Lysell för att slutligen ta sin mors flicknamn Calmeyer.
Formgivare
Axel Einar Hjorth räknas som en av Sveriges mest betydande möbelformgivare under 1920- och 30-talet. Hjorths tidiga arbetsgivare var bland annat Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors och Stockholms Hantverksförening. Det stora genombrottet kom som chefsarkitekt för Nordiska Kompaniet, en post som han tillträdde 1927 och innehade fram till 1938. Hjorths första större uppdrag blev Nordiska Kompaniets påkostade monter på världsutställningen i Barcelona år 1929, för att därefter medverka vid flertalet större internationella utställningar under det efterföljande decenniet. 1929 bryter Hjorth också ny mark och formger den första serien rustika möbler i syrbetsad furu, de så kallade sportstugemöblerna som fick namn som "Lovö", "Utö" och "Sandhamn" efter öarna i Stockholms skärgård.
Läs mer