Harald Notini

Bukowskis är stolta att presentera en kurerad samling av belysningsarmaturer från Arvid Böhlmarks lampfabrik. Urvalet fokuserar främst på företagets produktion under 1940 och 50-talen och eran Swedish Modern med böljande former och organiska materialval.

AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik

Böhlmarks var under första halvan av 1900-talet ett av Skandinaviens ledande företag inom formgivning och produktion av armaturer. Vid sidan av Nordiska Kompaniet i Nyköping, ateljé Lyktan i Åhus och Bröderna Malmströms i Malmö var Böhlmarks i Stockholm en av branschens viktigaste aktörer.

Företaget grundades 1872 av Daniel Arvid Böhlmark. Under de första åren låg fokus på import och försäljning av diverse fotogen- och oljelampor samt tillbehör. Företaget växte snabbt och tillverkningen av egna armaturer tog fart. För att kunna möta efterfrågan på nya typer av elektriska armaturer med glasskärmar av olika kvaliteter och tekniker, förvärvades glasbruket Pukeberg 1894. Det här blev en viktig händelse i företagets utveckling då det öppnade möjligheter till ett större inflytande för egendesignade armaturer. Efter att företaget 1913 förvärvade nya lokaler för glasproduktionen kom Pukeberg att bli en av Sveriges största glastillverkare. Böhlmarks var nu ett marknadsledande företag inom armaturtillverkning och hushållsglas med visningslokaler på två centrala adresser i Stockholm, Norrmalmstorg samt Högbergsgatan 19-25, vilket också var adressen för armaturfabriken. Under sina glansdagar hade företaget över 400 anställda. Mellan 1920-50-talet var Böhlmarks en betydande aktör i den svenska designrörelsen. Det var en era som vi idag betraktar som en guldålder för svensk design och konsthantverk. Under dessa årtionden formgavs och producerades några av landets mest signifikativa armaturer på Böhlmarks. Under 1960-talet svängde dock efterfrågan nedåt. I samband med att fabriken i Stockholm lades ned 1964 flyttades produktionen till Pukeberg. 1965 Köpt Böhlmarks upp av Ateljé Lyktan och flera modeller lanseras efter det i deras regi, bland annat Gunnar Asplunds klassiska armatur ”6022”.

De första decennierna under 1900-talet präglades av en ambition att knyta konstnärer till industrin. Även Böhlmarks följde det rådande idealet och anställde Elis Bergh som konstnärlig ledare åren 1906-1916. Elis Bergh kom dock sedermera att göra ett större avtryck i designhistorien efter han lämnat Böhlmarks och istället knutits till Kosta glasbruk. När sedan arkitekt Harald Notini kom till Böhlmarks 1916 anlitades han som konstnärlig ledare både för stockholmsfabriken och för glastillverkningen vid Pukeberg. Med den nya konstnärliga ledaren Notini leddes Böhlmarks in i en modern nyskapande riktning som präglade framför allt företagets utbud av nya, tidsenliga armaturer och glas. En större del av Böhlmarks kataloger under 1900-talets första hälft bestod av traditionella ljuskronor och andra armaturer i äldre stilimitationer. Notinis styrka låg i att driva företagets ritkontor framåt och producera vad som för tiden ansågs som banbrytande och karaktäristiska armaturer. Hans personliga uttryck spänner mellan sirligaste Swedish Grace under 1920-talet, strängt funktionalistiska armaturer som presenterades på Stockholmsutställningen 1930, till den idag mycket uppskattade Swedish Modern-estetiken med armaturer i framför allt mässing med detaljer i glas, trä och läder från 1940- och 50-talen.

Harald Elof Notini (1879-1959) var son till skulptören Axel Notini och fick det konstnärliga arvet med sig från sin far. Han var utbildad skulptör och inredningsarkitekt och studerade i sina unga år vid Högre konstindustriella skolan, idag känt som Konstfack. Notini, som var verksam på Böhlmarks under hela sin aktiva karriär, kom att få en betydande roll för belysningsformgivningen i Sverige under 1900-talets första hälft. I familjens släktkrönika finns att läsa - ”Harald blev sitt företag trogen livet ut” och att han fram till en ålder av 79 år (1958) fortfarande hade kvar sitt kontor och en hel del arbetsuppgifter. I en jubileumsskrift över Böhlmarks 75-årsjubileum utgiven 1947 noteras att Notini var aktiv som konstnärlig ledare och med fortsatt betydande roll för formgivningen av armaturer och hushållsglas. Med tanke på Böhlmarks omfångsrika produktkataloger måste Notini ha haft ett ritkontor med ett flertal anställda formgivare. En formgivare som sannolikt haft stort inflytande på företagets formspråk är Uno Westerberg, som anställdes vid Böhlmarks 1935 som formgivare av belysningsglas. En av Westerbergs och Notinis armaturer finns idag representerade på MoMA i New York. Westerberg tog över som konstnärlig ledare för Pukeberg efter att Böhlmarks lades ned.

Det var fler namngivna arkitekter och formgivare som ritade armaturer som Böhlmarks kom att producera och även sätta i serieproduktion. En viktig person i detta sammanhang är arkitekt Gunnar Asplund som ritade ett flertal armaturer för Böhlmarks, bland annat den ikoniska halvsfäriska Swedish Grace-armaturen ”6022”, vilken visades på Verkstadens utställning 1920, samt armaturer för Rådhuset i Göteborg. Även skulptören Alice Nordin som skapade expressiva jugend-armaturer runt sekelskiftet 1900 har haft stor betydelse för Böhlmarks.