"Driving 4"
Signerad Andreas Eriksson och daterad 2011 a tergo. Olja på duk 220 x 193 cm.
Galleri Riis, Oslo.
Måleriet har sedan unga år dominerat Andreas Erikssons konstnärskap. När han använder andra uttrycksformer som foto, skulptur och vävning är det i huvudsak för att därigenom undersöka den måleriska tekniken och tematiken.
Naturen och framförallt träden är centrala i Andreas Erikssons verk och ofta refererar man till en nordeuropeisk måleritradition i samband med hans konst. När Andreas Eriksson plötsligt drabbades av elöverkänslighet i början av 2000-talet mer eller mindre tvingades han att lämna det pulserande livet i konstnärsmetropolen Berlin där han var bosatt och verksam. Han valde i stället att leva relativt isolerat i ett elsanerat hus på Kinnekulle i Västergötland. Storstadens larm byttes mot stillsamma promenader i naturen. Denna kontrast är tydligt närvarande i Andreas Erikssons bilder och i sitt konstnärskap utforskar han nutidsmänniskans tudelade livsföring, vårt beroende av och vårt förhållande till moderna livet.
Jennifer Higgie (konstkritiker och redaktör på Frieze magazine) skrev följande i Moderna Museets katalog till Venedig-biennalen 2011, då Andreas Eriksson representerade Sverige:
”Han (Andreas Eriksson) säger att naturen för honom är något neutralt, något som är ”mycket exakt och påfallande slumpmässigt” och som saknar koppling till ”ett avsiktligt, konstruerat eller strategiskt sammanhang”. Han tänker inte på naturen som något som verkar i motsättning till kulturen, även om han tillstår att det är omöjligt att inte filtrera en miljö – eller en målning eller en skulptur – genom kulturella och personliga associationer; det är med andra ord omöjligt att se något som enbart en enda sak. Allting alstrar en kedja av samband, en anspelning på något annat, ett minne.”
Andreas Eriksson är efterfrågad till utställningar både inom och utanför Sverige. 2007 fick han det mycket prestigefyllda priset "Baloise Art Price" på Statement, Art Basel och 2011 representerade han Sverige på den Nordiska paviljongen på Venedig-biennalen. Hans första institutionella separatutställning ägde rum på Bonniers Konsthall våren 2014. Utställningen blev en kritikersuccé och turnerade vidare till Trondheim Kunstmuseum, Centre PasquArt, Schweiz och till Reykjavik Art Museum.
Andreas Eriksson är en svensk konstnär, född 1975 i Lidköping. Eriksson utbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm mellan 1993 och 1998, och arbetar med flera olika tekniker i sitt konstnärskap som måleri, fotografi, skulptur, textil och grafik.
Ett återkommande tema i Andreas Erikssons verk är närvaron av naturen; ljuset över ängarna, skogarna och bergen formas till strukturer, färgblock och organiska formationer. Ofta framträder en motivbild som kan tolkas som landskap, något som rör sig mellan figurativt och abstrakta rumsligheter. Eriksson menar dock att de mustiga och närmast skulpturala verken lika gärna kan ses som något annat än tolkningar av naturen; som inre, diffusa landskap där betraktaren kan uppehålla sig.
Efter en tids arbete i Berlin bor Andreas Eriksson numera i Medelplana på Kinnekulle i Västergötland. 2011 representerade han Sverige i Venedigbiennalen med Fia Backström. Eriksson finns även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum, Moderna museet i Stockholm, Nasher and David J. Haemseigger Collection of Contemporary Art i USA, Sara Hilden Art Museum i Finland och Louisiana Museum of Modern Art i Danmark. Han blev ledamot av Konstakademien år 2014.