Utan titel
Signerad Barbro Bäckström och daterad 1973. Järnduk monterad på bakstycke av akrylglas, cirka 90 x 94 cm. Bakstycke 91 x 100 cm.
"Jag älskar livet, men jag hatar verkligheten." Barbro Bäckström ska ha haft en lapp med de orden i sin ateljé. Kanske var det därför järndukens struktur och formbarhet tilltalade henne så. Det gav henne en konstnärlig frihet att arbeta med fysiska, mänskliga former och ändå behålla viktlösheten och den mjukhet som är fjärran de traditionella skulpturernas tyngd. Kropparna balanserar mellan verklighet och dröm, mellan det materiella och det upplösta. Skulpturen svävar ovan oss och emot oss, samtidigt som den tycks kunna svepa förbi utan att lämna några spår. Bäckströms verk bär med sig mänsklig närvaro och andlig kraft, vilket också är något som kan skönjas som en röd tråd i Barbro Bäckströms hela konstnärskap oavsett om det handlar om väggreliefer i järnduk, plast eller aluminium eller de många offentliga skulpturer som hon skapat.
Barbro Bäckström var en svensk skulptör och bildkonstnär född på Djurö i Stockholms skärgård. Hon studerade vid Konstfack i Stockholm. Bäckström är främst känd för sina skulpturer och reliefer utförda i järnduk. Hon har skapat en mängd offentliga skulpturer, många av dem finns i Malmö och Lund. Formerna som Bäckström arbetar med hämtar hon från naturen. Med järnduk formade hon människofigurer, ofta kvinnor, detaljer av kroppar till poetiska visioner. Lätta som tunna tygskynken hänger de fritt i rummet med ljuset som spelar genom nätet och skapar skuggor, djup och stor skönhet. Materialen är ofta aluminium, brons och järn.
Läs mer