"Sovrummet II"
Signerad M.L de Geer Bergenstråhle och daterad 1976. Gouache på siden 32 x 60 cm. Inklusive konstnärens originalram 45 x 70 cm.
Galleri Heland, Stockholm.
Lars Wetterling Collection.
Norrköpings Museum, 1976.
Kulturhuset, "Marie-Louise Ekman - en retrospektiv utställning" 1998.
Moderna Museet, Stockholm, "Marie-Louise Ekman", 17 juni – 17 september 2017.
Kulturhuset, "Marie-Louise Ekman - en retrospektiv utställning", Carlssons förlag, 1998.
Marie-Louise Ekman är utan tvekan ett av den svenska samtidskonstens mest egensinniga konstnärskap. Konsekvensen i hennes uttryck är påfallande med ett särpräglat språk som omisskännligen är hennes eget med ett tidlöst och ständigt aktuellt konstnärskap.
Ekman lånar vardagliga miljöer och situationer och gör dem till sina egna. På ett experimentellt sätt kombinerar hon det absurda och surrealistiska i en igenkännande miljö, som till synes i auktionens verk ”Sovrummet II”, där hon på ett obehindrat sätt rör sig över gränser som öppnar upp sig mot nya världar och scener. I hennes bildvärld syns konsthistoriska referenser som hon blandar med populärkulturella inslag.
Hennes konstnärskap har i mycket präglats av hennes anarkistiska och klarsynta angrepp på normalitet som ständigt har manifesterats i en spännvidd. Något som låtit henne ingå i kretsen kring den inflytelserika undergroundtidningen "Puss".
Ekman har ett mångskiftande konstnärskap där hon gärna återkommer till motiv och sammanhang och det finns knappt ett motiv eller figur som inte dyker upp i fler scener eller som man inte stiftar bekantskap med mer än en gång. Först möter man dem i objekt eller målningar, senare i filmer, TV-serier och radioprogram. Även om medierna växlar har tematiken och tonen i flera decennier återkommit och tack vare detta känns Marie-Louise Ekmans konst alltid förvånansvärt ung.
Marie-Louise Ekman är utan tvekan ett av den svenska samtidskonstens mest egensinniga konstnärskap. Konsekvensen i hennes uttryck är påfallande med ett särpräglat språk som omisskännligen är hennes eget.
Ekmans konstnärskap är tidlöst och ständigt aktuellt. Hon är en tongivande och stilbildande konstnär som gärna skildrar vardagliga miljöer, men drar sig inte för att blanda in det absurda och surrealistiska i bilden. Hon rör sig obehindrat över gränserna och hon använder gärna konsthistoriska referenser och blandar med populärkulturella inslag. Ekmans konstnärskap har i mycket präglats av hennes anarkistiska och klarsynta angrepp på normalitet som ständigt har manifesterats i en spännvidd som låtit henne ingå i kretsen kring den inflytelserika undergroundtidningen "Puss" och med separatutställningar på Galerie Aronowitsch.
När man tittar närmare på hennes mångskiftande konstnärskap visar det sig att hon är en återanvändare. Det finns knappt ett motiv som inte dyker upp i mer än ett sammanhang, inte en figur som man inte stiftar bekantskap med mer än en gång. Först möter man dem i objekt eller målningar, senare i filmer, TV-serier och radioprogram. Även om medierna växlar har tematiken och tonen i flera decennier återkommit i hennes konst och tack vare detta känns Marie-Louise Ekmans konst alltid förvånansvärt ung.