Per Krafft d.y.
För konditionsrapport kontakta specialist
”Ärkebiskop Carl von Rosenstein” (1766-1836)
Duk 64 x 54 cm. Förgylld och ornamenterad originalram
Proveniens
Ärkebiskop Carl von Rosenstein (1766-1836), Brunna herrgård, Uppsala;
hans syster Anna Margareta Rosén von Rosenstein (1761-1837);
hennes svåger Herman Adolf Tersmeden (1758-1836) gift med Christina Ulrika Aurivillia Rosén von Rosenstein (1764-1797);
Jacob Nils Tersmeden (1795-1867), Hässle, Fittja socken, Enköping;
Fredrik Wilhelm Tersmeden (1854-1904);
hans hustru Louise Tersmeden, née Strömberg (1860-1928), Strängnäs;
deras son Folke Tersmeden (1885-1949), Hessle herrgård, Örsundsbro;
därefter i arv inom familjen till 2021
Utställningar
Stockholm, Konstakademien, 1826, nr. 7 "Portrait af Herr Erke-Biskopen m.m. Doctor Carl von Rosenstein"
(Möjligtvis) Stockholm, Konstakademien, 1838, nr. 8 "Portrait af framl. Ärkebiskopen, Pro-Canzeleren m.m. Doctor Carl von Rosenstein”
Litteratur
Svenskt Biografiskt handlexikon, 1906, s. 371
E. E:son Uggla, Per Krafft d. y. och samtida svenskt porträttmåleri, Sveriges allmänna Konstförenings publikation XXXVI, 1928, nr. 223
S. Strömbom, Index över svenska porträtt 1500-1850, Vol. II, 1939, illustrerad s. 863
E. Hultmark, Kungl. Akademiens för de fria konsterna utställningar 1794-1887, 1935, s. 156, under 1826:I, nr. 7 "Portrait af Herr Erke-Biskopen m.m. Doctor Carl von Rosenstein”
Arkiv:
SPA1918:242
Graverad:
Litografi 1837 av Johan Cardon (1802-1878) med text "Porträtt af Carl von Rosenstein. Erke Biskop. född 1766 död 1836. Per Krafft pinx.” Publicerat i "Galleri af Utmärkta Swenska Lärde Witterhetsidkare och Konstnärer Från Gustaf I:s tid till närwarande tid Målade och Ritade af J. G. Sandberg Lithografierade af J. E.Cardon. Häfte VI. 4 portr."
Övrig information
Utfört 1826. Carl von Rosenstein efterträdde Jacob Axelson Lindblom (1746-1819) som ärkebiskop 1819.
Tre repliker efter porträttet är kända, samtliga utförda 1833-4 och samtliga i offentlig ägo; ett inskriberat ”Carolo c. Rosenstein Quo Ephoro Schola Cathedr. Ups. Instaurata est Scholæ Docentes”, signerat och daterat ”P. Krafft 1833”, 60 x 52 cm. (E. E:son Uggla, op. cit., nr. 278) (Högre Allmänna läroverket, Uppsala); ett med tillagd serafimerkedja, signerat och daterat ”P. Krafft 1833”, 61 x 52 cm. (op. cit. nr. 279, SPA 1920:459) (Konsistoriet, Uppsala) samt ett i Konsistoriet i Linköping (op. cit. nr. 280, SPA 1922:1966). 1837 utkom en litografi av Johan Cardon föreställande Carl von Rosenstein, vilken antingen är baserad på originalmålningen eller en av de senare replikerna.
Carl Rosenstein var son till livmedikus, professor Samuel Aurivillius (1721-1767) och Anna Margareta Rosén von Rosenstein (1735-1772). Båda föräldrarna avled när han var barn och han och syskonen växte upp hos sin morfader, den berömde läkaren Nils Rosén von Rosenstein (1706-1773) och deras mormoder Anna Christina von Hermansson (1718-1782). När morfadern adlades 1773 adopterades Carl och hans syskon på dennes adliga namn och nummer, Rosén von Rosenstein. Carl kom dock att kalla sig von Rosenstein liksom morbrodern Nils von Rosenstein (1752-1824), Uppsala universitets kanslersekreterare samt åren 1786-1824 Svenska akademiens första ständige sekreterare.
Hässle är en gammal gård sbelägen vid Lårstaviken i Fittja socken i Enköpings kommun i Uppland. På 1720-talet ägdes Hässle av Johan Hermansson (1679-1737), professor Skytteanus i Uppsala, och dennes hustru Margaretha Steuchia, dotter till ärkebiskop Mattias Steuchius. Deras dotter Anna Stina von Hermansson (1718-1782) gifte sig med läkaren och professorn vid Uppsala universitet, Nils Rosén von Rosenstein (1706-1773) vilken köpte Hässle 1758. I samband med köpet övergick egendomen till att vara skattejord. Nils Rosén von Rosenstein vistades huvudsakligen i Uppsala och Stockholm och det blev i stor utsträckning hans hustru som tog hand om den praktiska skötseln av gården, och det var under hennes ledning som den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. Hon tog sig också an och uppfostrade den tidigt avlidna dottern Anna Margareta Rosén von Rosensteins, gift med Samuel Aurivillius (1721-1767), kunglig livmedikus, professor i medicin och rektor vid Uppsala universitet, son till Karl XII:s biktfader, riksdagsmannen Magnus Aurivillius, med vilken hon fick sju barn. Bland dessa fanns två döttrar vilka båda (efter varandra) kom att gifta sig med ryttmästaren Herman Adolf Tersmeden varvid egendomen övergick till ätten Tersmeden. Inom denna släkt förblev Hässle under Herman Adolfs son Jacob Nils Tersmeden och sonson Fredrik Tersmeden (1854-1904). En dotterson till Jacob Nils Tersmeden, professor Gunnar Holmgren köpte 1929 Hässle från den dåvarande ägaren Johan Wale, men arrenderade ut det.
Medföljer:
Johan Thorsander, "Minnes-ord vid erkebiskopen, akademie-pro-canzleren, andelige ledamoten af kongl. Seraphimer-orden, riddaren af kon. Carl XIII:s orden, en af de aderton i Svenska akademien m. m. Högvördigste och välborne herr doctor Carl von Rosensteins jordfästning i Upsala domkyrka den 10 dec. 1836. Af Joh. Thorsander", Upsala, tryckt hos Sv. P. Leffler, 1837. 8:o.