Kan inte nå servern
146
1395882

Nicolaus Breuman, Kallskål med lock, delvis förgyllt silver, Stockholm (1666-1676 (77))

Utropspris
800 000 - 1 000 000 SEK
71 600 - 89 400 EUR
73 300 - 91 600 USD
Klubbat pris
Återrop
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Lisa Gartz
Stockholm
Lisa Gartz
Ansvarig specialist silver
+46 (0)709 17 99 93
Nicolaus Breuman, Kallskål med lock, delvis förgyllt silver, Stockholm (1666-1676 (77))

Rund, bukig form. Tre gjutna fötter i form av fågelklo gripande över klot. De två S-formigt uppsvängda, gjutna handtagen avslutade i liknande klor. Runt lock, något välvt med brätte och tre fötter av samma slag som skålens. Svisselerad inskrift: Alexandra v. Faermersted d. 13 März 1821. Även stämplad på locket. Total höjd (med lock) 16 cm. Diameter 25 cm. Total vikt 1932 g.

Proveniens

Falk Simons samling nr 42.

Litteratur

Gustaf Munthe, "Falk Simons silversamling", Stockholm 1938, katalognr 1 (F.S. 42) sid 79, plansch 1.
Andren, Hernmark, Bengtsson mfl, "Svenskt Silversmide 1520-1850", Stockholm 1941-1963, del I, avbildad nr 363.
Röhsska konstslöjdmuseets årsbok, 1967-68, Göran Axel-Nilsson, kap 1 'Om kallskålsskålar', omnämnd s.16, nr 6.

Övrig information

Auktionens kallskål i silver är tillverkad av Nicolaus Breuman (verksam i Stockholm på 1660- och 70-talen) och är ett av de tidigaste exemplen på denna föremålstyp som är ett av barockens riktiga praktföremål för det dukade bordet. Endast ett fåtal snarlika exemplar finns upptagna i litteraturen som t.ex den kallskål som är tillverkad av Henrik Möller och som återfinns i Vilhelm Assarssons samling på Bergsgården.
Grundformen är en stor rund och bukig skål med eller utan lock med uppåtsträvande handtag, ibland med volutavslut, och vanligtvis stående på tre gjutna kulfötter. Föremålstypen är känd från 1670-talet till 1740-talet i silver men förekommer i tenn in på 1800-talet. Även på locket återfinns tre kulfötter så att det kan ställas på bordet.
I det aktuella katalognumret är fötterna formade som förgyllda klor runt ett klot, vilket förekommer på ett antal av de allra äldsta kända kallskålarna, och klorna står i elegant kontrast till själva skålens släta enkelhet. De ståtliga kallskålarna efterträddes så småningom av ragoutskålar eller terriner med lock.
Flera av dessa praktföremål förekommer i inventarieförteckningar från 1600-talet men många smältes så småningom ned för att omarbetas till senare föremålstyper och ett antal skänktes till kyrkan där de tidvis använts som dopskålar. Kallskålarna kan enligt vissa forskare ha sitt ursprung i Tyskland eller Danmark men betraktas idag som en främst svensk modelltyp som dock återfinns i Estland och Finland.
Kärt barn har många namn och benämningen på kärlet, liksom användningsområdet, har många gånger diskuterats av expertisen. Skålarna finns omnämnda som Kallskål, Kallskålskål och ibland även kallad Grötskål. Formen med handtag antyder användning som dryckeskärl som skickades runt där man drack direkt ur skålen men detta förklarar inte lockets funktion då sådana finns. Sannolikt användes skålarna för att servera kallskål vilket under 16- och 1700-talet var en omtyckt anrättning där basen vanligtvis var en alkoholhaltig dryck med tillsatt socker, kryddor och pomeransskal men kallskålarna kan även ha använts för att servera varm mat, köttstuvningar eller gröt.