Fernando Cueto Amorsolo

Mellan 1919-1940 arbetade Sigurd Eurén på STAB i Shanghai. 1940 flyttade han hem till Sverige och arbetade 18 år på STABs HK i Jönköping med titeln ”Head of overseas interests, especially those in Asia and South America”, vilket inkluderade Filipinerna. Det innebar en hel del resande, bland annat gjorde han 1947 – 1948 en 18 månader lång inspektionsresa genom alla STAB-länder i Sydamerika och Asien. Det innebar även en lång vistelse i Manilla eftersom de var träproducenter för tändstickstillverkningen i Asien. Eurén var en stor samlare av framför allt kinesiska föremål men även en del från Japan och andra länder i Asien. Han var mycket intresserad av etnologi och arkitektur. När han och hans fru flyttade från villan i Djursholm (som innehöll 1000-tals föremål) donerade han föremål till Östasiatiska museet och Etnologiska museet i Stockholm.

Fernando Amorsolo anses som den mest betydelsefulla konstnären inom genremåleri i Filippinerna. Återkommande motiv i hans måleri är scener från landsbygden där lokalbefolkningen antingen utför dagliga sysslor eller roar sig vid festligheter. I takt med urbaniseringen bredde ut sig i landet sökte han sig till landsbygden och det ursprungliga Filippinerna. Han eftersträvade i sin konst ”dalagang Filipina”, den perfekta filippinska skönheten med runda ansiktsformer, livliga ögon, markerad näsa, sensuell mun och med en frisk hy. För Amorsolo var den kvinnliga formen den ideala.

Amorsolos målningar är både en nostalgisk hyllning till och på samma gång en dröm om hur han önskar att Filippinerna alltid borde vara. Medvetet sökte han skönhet och godhet i en annars förgänglig värld.