Carl Kylberg
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Träden vänta/Les arbres attendents"
Signerad CK. Utförd ca 1935. Duk 65 x 77 cm.
Proveniens
Stadsveterinär Rudolf Ahlströms samling, Göteborg.
Bukowski Auktioner, Moderna, 28 oktober 2008, auktion 549, kat. nr. 43.
Utställningar
Galerie Billiet, Paris, 1935.
Göteborg, 1936.
Litteratur
Brita Knyphausen, "Carl Kylberg", nr 183, avbildad sid. 109.
Gustaf Näsström, "Carl Kylberg", 1937, avbildad sid. 60.
Övrig information
Enligt Brita Knyphausen, utsikt från Operabaren, Stockholm.
1935 anordnade Svensk-Franska Konstgalleriet en separatutställning och samma år fick Kylberg sin första separatutställning i Paris i Galerie Billiet. Parisutställningen hade föregåtts av deltagande i världsutställningen i Bryssel, där Kylberg fått goda lovord av pressen. Utställningen i Paris omfattade 41 målningar. Vernissagen blev ett celebert evenemang med bland andra Prins Bertil, svenske ministern, chefen för Musée du Jeu-de-Paume, chefen för franska statens museum för samtida konst samt ett flertal svenska och franska konstnärer. Utställningen blev en stor framgång för Kylberg. Musée du Jeu-de-Paume förvärvade målningen "Mot en ny dag" och flera av de ledande franska kritikerna uppmärksammade konstnären. 1935 blev således det år då Kylberg fick internationellt genombrott.
Konstnär
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer