Kan inte nå servern
599
1394794

Lennart Rodhe

(Sverige, 1916-2005)
Utropspris
100 000 - 150 000 SEK
8 830 - 13 300 EUR
9 110 - 13 700 USD
Klubbat pris
85 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Amanda Wahrgren
Stockholm
Amanda Wahrgren
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)702 53 14 89
Lennart Rodhe
(Sverige, 1916-2005)

Förstudie till "Lek"

Signerad med monogram samt a tergo signerad och daterad 1984. Duk 97 x 130 cm.

Proveniens

Ingemar Dahlbergs samling.

Litteratur

Thomas Millroth, "Lennart Rodhe", SAKs publ. 98, jmf bild sid. 142.

Övrig information

"I mönstren var speglingarna viktiga. Denna effekt finns även i målningarna Lek och Anafas från 1984. I mitten av 1970-talet gjorde han teckningar av inbuktningar eller vågrörelser med punkter som upprepades symmetriskt över en yta. Det uppstod en flimrande effekt som i viss optisk konst. I dessa bilder föder formerna varandra." Thomas Millroth, "Lennart Rodhe", SAKs publ. 98, sid. 164.

Konstnär

Lennart Rodhe föddes 1916 i Stockholm. Han utbildade sig bland annat vid Edward Berggrens målarskola och konsthögskolan i Stockholm med Sven X:et Erixon som lärare. Han gjorde också ett flertal studieresor till Norge, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Under tiden i Paris tog Rodhe intryck av konkretismen och han kom under 1940-talet att bli en av de ledande krafterna i Sverige för riktningen och han tillhör de främsta av de svenska konstnärer som blev tongivande efter andra världskriget. 1947 deltog Lennart Rodhe i utställningen "Ung Konst" vid galleri Färg och Form i Stockholm. Kritikerna såg i utställningen ett nytt tämligen gemensamt formspråk hos denna generation svenska konstnärer och trots att många av de deltagande konstnärerna värjde sig mot en enande beteckning kom de senare att kallas ”1947 års män”. Samma generation konstnärer kallades, dock motvilligt, ”konkretister”. Det som förenade dem var en strävan bort från tidigare generationers naturalistiska avbildning av människan och naturen. Man hävdade att de rent konkreta färgerna och formerna var en verklighet i sig.

Läs mer