Kan inte nå servern
545
1394793

Olle Bonniér

(Sverige, 1925-2016)
Utropspris
250 000 - 300 000 SEK
22 400 - 26 800 EUR
22 900 - 27 500 USD
Klubbat pris
200 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern och klassisk konst
+46 (0)707 78 35 71
Olle Bonniér
(Sverige, 1925-2016)

"Fuga"

Signerad O.B. och daterad-48. Collage av litografier samt gouache 69 x 104 cm.

Proveniens

Galerie Blanche, Stockholm, "Konkret", 1990.
Ingemar Dahlbergs samling.

Utställningar

Galerie Blanche, Stockholm, "Konkret", 1949.
Galerie Blanche, Stockholm, "Konkret", 1990.
Moderna museet, Stockholm, CONCRETE MATTERS, 24.2 2018 – 13.5 2018.

Litteratur

Thomas Millroth, "Olle Bonnier", Sveriges Allmänna Konstförening, 1995, troligen avbildad uppslag i färg, sid 46-47 (bild upp och ned samt något beskuren).

Övrig information

"Fuga" är ett tidigt verk i Olle Bonniérs produktion. Utfört 1948 tillkom verket i nära anslutning till den banbrytande utställningen "Ung konst" på Galleri Färg och Form i Stockholm. Utställningen, i april 1947, var en samlingsutställning som kom att bli den enskilt viktigaste faktorn för den konkreta konstens genombrott i Sverige. Ställd inför "Fuga" är det lätt att förstå den genomslagskraft som fanns i verken som visades av de konstnärer som kom att kallas "1947 års män". Ulf Linde beskriver verket på följande sätt i (Ord & Bild, 1957): " 'Komposition över tre cirklar' ('Dynamisk konstruktion inom 3 lika stora cirklar') utförde Olle Bonniér som litografi i svart och vitt plus två gråvalörer. 'Fuga' är helt enkelt fyra sådana litografier sammanklistrade så att litografierna i den nya bildens övre högra och nedre vänstra delar kommit upp och ned. Titeln'Fuga' har han satt som en påminnelse om ett gammalt musikaliskt bruk att i en flerstämmig sats helt enkelt låta en stämma vara melodistämman sjungen med noterna upp och ned - det är alltså ingen association till orgelpipor som åsyftas i titeln. För rikedomens skull har Bonniér i 'Fuga' infört några sparsamma accenter av färg - man finner några gula, orangefärgade, gröna och blå rektanglar i de lodräta banden. För att inte bilden skall bli för uppenbart symmetrisk har han också bundit samman de övre och nedre partierna med hjälp av förenklande och överbryggande retuscher. Det är inte svårt att förstå hur Olle Bonniér avsåg att 'Fuga' skulle fungera: varje band skulle kunna ses både som ridåfragment och springa, de möjliga utblickarna skulle vara oräkneliga samtidigt som närvaron av geometrin skulle ge bilden en mystisk, exakt och sann enhet".

Konstnär

Olle Bonniér föddes 1925 i Los Angeles. Han utbildade sig vid Tekniska skolan och studerade för Isaac Grünewald och gjorde flera studieresor till Europa. Bonniér utryckte sig nonfigurativt och var intresserad av färgernas och formernas dynamik. Han hade sitt stora genombrott med utställningen ”Ung konst” hos Färg och Form där dåtidens radikala ungdomar förenades i en intellektuell sammanslutning som kom att kallas ”1947 års män”. En något missvisande benämning eftersom det uteslöt den enda kvinnliga konstnären på utställningen, Randi Fisher. I övrigt deltog Lennart Rodhe, Karl-Axel Pehrson, Pierre Olofsson, Olle Gill, Lage Lindell, Armand Rossander och Uno Vallman samt skulptörerna Liss Eriksson och Knut Erik Lindberg. En handfull av deltagarna fokuserade på det rent konkretistiska, Bonniér var en av dem. Han målade till en början färgstarkt, och sedan med mer kontrasterande färger, ofta svart-vitt. Under 50-talet övergick han till ett mer poetiserande måleri. Olle Bonniér är tveklöst en av Sveriges främsta företrädare för konkretismen.

Läs mer