Uno Åhrén
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
bord, modellnummer 743, med tennskiva av Nils Fougstedt, Firma Svenskt Tenn, ca 1930. Alva & Gunnar Myrdals samling.
Skivan med graverad dekor, motiv från Edens lustgård, svartlackerad benställning med balusterformat ben, kvadratisk fot. 69 x 69 cm, höjd 62 cm.
Slitage. Tennskivan med små lagningar.
Proveniens
Alva & Gunnar Myrdal. Därefter i arv.
Litteratur
Firma Svenskt Tenn, katalog 1931, se modellen avbildad.
Hedvig Hedqvist, Rikard Jacobson, Jan von Gerber, "Modernt Svenskt Tenn", Stockholm 2004, modellen avbildad sid 60: "Uno Åhrén ritade de första bordsunderredena som tidstypiskt svartbonades i 20-talsklassicistisk stil. För dekor av bordsskivor inkallades olika konstnärer". Detta bord har dekorerats av Estrid Ericsons nära kollega, Nils Fougstedt.
Modell nr 743 av Uno Åhrén står i Svenskt Tenns arkiv som ritat år 1928 och då med tennskiva dekorerad av Tyra Lundgren, med två olika motiv angivna. Detta exemplar kan vara en specialbeställning med Fougstedts motiv på skivan.
Övrig information
Familjeanekdot:
"Tennbordet hade alltid central plats i vardagsrummet. Som barn ritade vi ständigt av de sirliga figurerna på smörpapper. Värre var att i nästa generation bröt 10-åringen av bitar i kanten för att smälta till tennsoldater".
Formgivare
Uno Åhrén var en svenskt arkitek examinerad från Tekniska Högskolan 1919.Uno Åhrén debuterade med en bostadsinredning på "Hemutställningen" på Liljevalchs år 1917. Han var en av de tidigaste att samarbeta med Estrid Ericson på firma Svenskt Tenn. Åhrén medverkade på Världsutställningen i Paris år 1925 med en damsalong. Åhrén, som kom att bli en av funktionalismens främsta förespråkare, han arbetade endast i början av sin karriär som möbelformgivare. Det svenska sena 1920-talet präglades av Åhréns radikala tankar och idéer, han var en av de ivrigaste förespråkarna av funktionalismen, bland annat som medförfattare till skriften acceptera. Åhrén kom att främst vara inriktad på det sociala perspektivet i bostadsfrågorna. Från det sena 1910-talet och framåt deltog Uno Åhrén i en rad konstindustriella utställningar: förutom den ovan nämnda Hemutställningen 1917, Göteborgsutställningen 1923, Världsutställningen i Paris 1925, Stockholmsutställningen 1930 och Världsutställningen i Chicago 1933. Efter 1930 ägnade sig Åhrén huvudsakligen åt stadsbyggnadsarkitektur och stadsplanering, bland annat som stadsplaneringsarkitekt i Göteborg 1932-43 och chef för Svenska Riksbyggen under 1940-talet. Mest känd är han för sitt starka patos som pådrivande debattör i den bostadssociala frågan. För Firma Svenskt Tenn formgav han både möbler och tennföremål av mer lyxbetonad karaktär.
Läs mer