William N. Copley

William N. Copley, även kallad CPLY, har haft stor betydelse för konsten i både Europa och USA. Han var en duktig konstnär men också gallerist, författare, konstmecenat, förläggare och art advisor. Han betraktas som en viktig och unik länk mellan europeisk surrealism och den amerikanska popkonsten. Han rörde sig med lätthet mellan dessa båda genrer och lyckades sammanfoga dem på ett mycket personligt vis.

Copleys resa började på ett barnhem i New York där han spenderade sina första tre år innan han adopterades av välbärgade föräldrar. Hans adoptivfar var publicist och ägare till tidningskonglomeratet Copley Press. Efter internatskola och Yale så gjorde Copley sin värnplikt i andravärldskrigets Europa och Nordafrika. 1945 gifte sig Copley med sin första fru vilket sammanförde honom med John Ployardt, som nu blev Copleys svåger. Ployardt var konstintresserad vilket uppmuntrade Copley att själv börja måla. Tillsammans öppnade dom 1948 Los Angeles första galleri för surrealistisk konst. Efter ett lyckosamt möte med Man Ray och senare Marcel Duchamp kunde galleriet genomföra totalt sex utställningar med surrealister som René Magritte, Yves Tanguy, Joseph Cornell, Man Ray och Max Ernst. Utställningarna var spektakulära men tyvärr så gick försäljningen inte så bra. Galleriet fick stänga redan 1949. Då Copley lovat alla konstnärer att sälja minst 10% av varje utställning så slutade det oftast med att han själv fick köpa verk för att kunna betala konstnärerna. Där lades grunden till William Copleys omtalade konstsamling. När galleriet stängde satsade Copley helhjärtat på sin egen karriär som konstnär. Hans första utställning hölls 1951 i Los Angeles. Samma år flyttade han till Paris ivrigt påhejad av nära vänner som Man Ray, Marcel Duchamp, Max Ernst och Dorothea Tanning. I Paris blev han en viktig del i konstnärsgemenskapen på Impasse Ronsin i Montparnasse. Kvarteret var en viktig plats för dadaister och surrealister, där hade han ateljé i samma gränd som bland annat Yves Klein, Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely och Constantin Brancusi.

1962, samma år som han skapade den alternativa amerikanska flaggan, flyttade Copley och hans andra fru till New York. Vid den här tiden påbörjades skiftet där New York ersatte Paris som den nyskapande konstens epicentrum. Under den här perioden skapade Copley flera verk med anknytning till pop konsten samt med politiska och satiriska inslag.

William N. Copleys verk ”Flag for the USA” tillhör hans första arbeten med utgångspunkt i nationsflaggor, något som utgör en viktig del i hans konstnärskap. Verket tillhör hans allra första set med flaggor, skapade 1962 i en upplaga om 6 för varje motiv. Sviten tillkom under den turbulenta period som USA befann sig i under 1960-talet, under pågående Vietnamkrig, Civil Rights Movement och rasstridigheter.

Philadelphia Museum of Art har originalutgåvans alla nio flaggor i sin samling. Förutom Flag for USA så skapade Copley flaggor för följande nationer: Grekland, Storbritannien, Japan, Spanien, Frankrike, Schweiz, Sovjetunionen och Belgien. Tio år senare tog Copley återigen upp arbetet med sina fantasifulla flaggor. 1972 presenterade han, på Documenta 5, en ny utgåva som fick namnet ”Imaginary Flags”. Denna gång skapade han tre nya motiv (Egypten, Kina och Panama) samtidigt som han utelämnade sina tidigare flaggor för Grekland och Belgien. Detta gjorde att det totala antalet flaggor för 1972 års utgåva var tio stycken.

William Copleys första retrospektiva utställning hölls redan 1966 på Stedelijk Museum. Listan på utställningar efter det kan göras lång och innefattar i princip alla större konstinstitutioner världen runt. Till exempel visade Prada Foundation i Milano en stor William Copley retrospektiv 2016.

Hans verk återfinns i samlingarna hos bland annat Museum of Modern Art och Whitney Museum of American Art i New York. Moderna Museet i Stockholm har detta motiv i sin samling i form av en svart-vit serigrafi framtagen av konstnären 1967.