John Bauer

Auktionens akvarell ”Troll, Stjärnenatt” från 1910 är en mäktig sagolik skildring av sex troll som tornar upp från den skogsklädda åsen i den stjärnklara natten. Kompositionen är i den sanna meningen viktig i konstnärens oeuvre. I Bauers konstnärliga sagovärld återfinns redan under sekelskiftet fantasivarelser i skogsmiljö där konstnären skapar sina sagoväsen ur enkla inslag i naturen som exempelvis stenblock och träd. Något senare, mer bestämt ur ”Bland tomtar och troll” från 1909 har Bauer liksom den norske konstnären Theodor Kittelsen format ett stort troll ur en skogsklädd ås. Väsendet höjer sig ur den mäktiga barrskogen i en för konstnären ny grandios skala, men kostymen är fortfarande präglad av naturens former med mossklätt skinn på sin rygg. År 1910 då auktionens akvarell är utförd - finner konstnären sin oefterhärmliga trollstil. I auktionens akvarell ”Troll, Stjärnenatt” visar Bauer ytterligare prov på en förfining i avbildandet av sagoväsen. En märkbar skillnad i hur konstnären formar trollen samt gör dem levande blir uppenbar. Gestalterna har blivit alltmer burleska och förvrängda. Bauer har i auktionens akvarell med stor ödmjukhet givit trollen ett eget liv, skänkt dem något mer äkta, något sånär en sann kropp. Genom rent kroppsliga attribut, uttrycksfulla poser och dräkter i färg lyckas Bauer genom denna skildring förmedla en känsla som förnimmer åskådaren om väsendet som en tänkande varelse med en egen vilja och själ. Förkroppsligandet av trollen sker naturligt med stor vördnad helt utan att bryta med släktskapet till den sagolika skogsnatur där de har sin hemvist.

I boken ”John Bauer. Sagotecknaren” lovordar Harald Schiller auktionens målning med bakgrund i Bauers uppdrag att skapa teckningar till Viktor Rydbergs ”Fädernas gudasaga” 1911. Bauer hade beklagat sig över att arbetet med teckningarna till verket var svårare än vad han hade trott. Bauer beskriver med följande rader i ett brev till Bonniers ”Den lilla färg jag här och där ropat mig med, tror jag ej på något sätt skall skada reproduktionen. Jag har haft svårt med val av motiv. Ämnet är så ofantligt rikt. Jag vill ändå hoppas, att teckningarna äro till Eder belåtenhet.” Med denna bakgrund beskriver Schiller brevet som synnerligen intressant och menar att det fanns en viss rädsla och oro huruvida hans användning av färg skulle påverka reproduktionen. Schiller omnämner auktionens målning med avstamp i Bauers uttryckta oro, ”Befriad från denna kunde han i färg skapa så utmärkta ting som ”Troll, Stjärnenatt”…”