Klismosstol, Köpenhamnsarbete 1800-talets första hälft.

Stolen med den kraftfullt svängda ryggen och de lika spänstigt svängda benen fick sin utformning för mer än två tusen år sedan. Namnet klismos har den fått från grekiskan och stolsmodellen finns avbildad på vasmåleri och marmorreliefer från 400-talet f. Kr i Grekland. Stolsmodellen togs upp under nyklassicismen då intresset för de arkeologiska fynden i Italien inspirerade till nya möbeltyper. Det modeledande landet Frankrike var först ut med Georges Jacob, som tillverkade den första klismosstolen 1786, efter förlaga av arkitekten Jean-Jacques Lequeu till en inredning i etruskisk stil. Två år senare formgav konstnären Jacques-Louis David en klismosstol, som också utfördes av Georges Jacob. Modellen fick sina efterföljare i många länder. I Danmark ritade Nicolai Abildgaard (1743-1809) denna modell. Sverige som omkring år 1790 fick sin utformning av Gustav III:s designer Louis Masreliez för Hagapaviljongen. I Sverige fick stolen sitt namn efter den romerska statsmannen Sulla. Stolsmodellens kraftfulla formspråk tilltalade även 1900-talets formgivare och kom åter i ropet på 1920-talet. Sidney Gibson ritade bl.a. klismosstolar till Stadshuset i Stockholm. Även Karl Asplund och Josef Frank har inspirerats av den antika stolen i sin formgivning.