Ur Tusen och en natt
Signerad GAN. Troligen utförd 1916-18. Duk 57 x 57 cm.
Bukowskis, Moderna auktionen nr 426, 16-17 maj 1984, kat. nr. 3, färgplansch nr 2.
Denna eleganta interiör, med stilistiska kopplingar till såväl Aubrey Beardsley (1872-1898) som Gerda Wegener (1886-1940), vars motiv utmärks av påfallande orientalism har tidigare sålts (Bukowskis, Stockholm, auktion 426, ”Moderna”, 16-17 maj 1984, kat nr 3) under den deskriptiva titeln ”Othello”. William Shakespeares berömda tragedi, publicerad 1622, låg förvisso i tiden inom Stockholms konstnärskretsar i början av 1910-talet. Ett känt exempel utgörs av Isaac Grünewalds ”Othello” (olja på duk 55 x 46 cm) från 1915 vilken fångar det dramatiska ögonblicket då den moriske generalen Othello kväver sin älskade Desdemona i sängkammaren.
Den litterära inspirationen till föreliggande katalognummer torde emellertid kunna spåras betydligt längre tillbaka än till Shakespeares dagar. Mer troligt handlar det om en scen ur ett annat mästerverk inom litteraturhistorien: ”Tusen och en natt”. I centrum för ramberättelsen till denna samling sagor med ursprung i Iran (och som kan spåras till 800-talet e.Kr.) står Scharzad som, för att förlänga sitt liv, en natt i taget berättar en saga för kung Shahriâr. Inledningen till "Tusen och en natt" innehåller inslag av såväl erotik som våld. I korthet handlar det om en kung, Shah Séman, vilken ertappar sin hustru i sängkammaren när han kommer hem:
"och såg sin gemål sovande i hans säng, men vid hennes sida en likaledes sovande negerslav. Vid åsynen av detta blev världen svart för hans ögon och han sade till sig själv: 'om detta kunnat inträffa, innan jag ännu hunnit avresa från staden, huru skall väl denna nedriga kvinna då uppföra sig, medan jag vistas hos min broder?' Han drog därefter sitt svärd och dödade dem bägge där de låg i sängen".
Det är sedan tidigare belagt att GAN under åren 1916-18 utförde ett antal motiv (i regel akvareller) på beställning av Gummesons konstgalleri på Strandvägen i Stockholm. Beställningen gällde illustrationer till sagor ur "Tusen och en natt". GAN (som var måttligt road av projektet) såg sig nödgad att bistå Gummesons begäran då han, som vanligt, var i stort behov av pengar (GAN omnämner detta i sina dagböcker under benämningen "Tusen och en natt-eländet"...).
Två akvareller, utförda av GAN som en del av Gummesons "Tusen och en natt"-beställning vilka utgår exakt från sagosamlingens inledande berättelse ovan, har tidigare sålts på auktion i Stockholm. På Lilla Bukowskis (auktion "S-178", 27 augusti 2007) såldes en liten akvarell (kat nr 368, 32,5 x 24,5 cm) vilken avbildar den våldsamma dödsscenen (där den färgade mannen ligger död på golvet och kungen är i full färd med att ge sig på sin hustru). På Stockholms Auktionsverk (30 oktober 2008) såldes en, i sammanhanget, betydligt intressantare liten akvarell (kat nr 598, 21 x 21 cm) vilken i stället avbildar den erotiskt laddade situationen som föregick dådet. Den senare av dessa två akvareller uppvisar, enligt mig, så pass stora likheter med motiv/komposition i den aktuella oljemålningen på föreliggande auktion att jag vill påstå att det även i detta fall, med största sannolikhet, rör sig om ett motiv, eller scen, ur ”Tusen och en natt”. En rimlig datering bör, i sken av ovan resonemang, kunna sättas till 1916-18.
Pedro Westerdahl
GAN-specialist
Curator samt katalogredaktör för utställningen ”Gösta Adrian-Nilsson. Sjömanskompositioner -färgens dramatik och stadens dynamik”, Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm, 2019
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer