Carl Kylberg
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Venez a ma suite (Följ med)"
Signerad CK. Även signerad CK a tergo. Utförd 1945-46. Duk 97 x 116 cm. Ramen utförd av konstnärens hustru Ruth.
Proveniens
Marika Pauli, Stockholm.
Bukowski Auktioner AB, Stockholm, Moderna Höstauktionen 1985, kat. nr. 203.
Bukowski Auktioner AB, Stockholm, Vårens Moderna 1999, kat. nr. 267.
Utställningar
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Carl Kylberg", 20 april - 12 maj, 1946, kat. nr. 63.
Musée National d'Art Moderne, Paris, 1951, oktober - november 1951, kat. nr. 64.
Konstakademien, Stockholm, Minnesutställning, Sveriges Allmänna konstförening, 2-25 november, 1962, kat. nr. 131.
Litteratur
Jacques de Laprade och Martin Strömberg, "Carl Kylberg", Institut Tessin, 1948, avbildad i svartvitt sid. 32.
Brita Knyphausen, "Carl Kylberg", 1965, avbildad i svartvitt sid. 147, upptagen i katalogen under åren 1941-1951, kat nr 282, sid 257.
Övrig information
Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra. När Kylberg ställdes frågan om hans bibliska motiv berodde på en målerisk möjlighet eller religiös föreställning svarade han: ”Båda delarna… men jag är inte dogmatiskt religiös… för mig är ljuset i sig själv en slags religion”.
Brita Knyphhausen nämner auktionens "Följ med" i sin bok om konstnären: "Den stora utställningen klargjorde också, att det religiösa nu hade fått en ännu större plats än förut i Kylbergs verk och föreställningsvärld, den kristna grundtonen är mera deciderad än någonsin. Pentatyken - den hade också tagits med - var en milstolpe på vägen från en panteistiskt stämd allreligion mot kristendom. Nu visade han nya målningar med rent nytestamentliga temata såsom 'Tro och tvivel' och 'På Genesarets sjö'. Till de mäktigaste av de religiösa målningar, som visades denna första påskafton efter krigsslutet, hörde den enkelt monumentala 'Följ med' och den tunga, nästan kärvt medeltida 'Livets krona', målad åren 1945-46, en statuariskt hållen golgatascen, där åskådarna genom kompositionens uppbyggnad finner sig inrangerade i legoknektarnas följe" (Knyphusen sid.147).
Konstnär
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer