Kan inte nå servern
274
1339865

Axel Einar Hjorth

(Sverige, 1888-1959)
Utropspris
100 000 - 150 000 SEK
8 840 - 13 300 EUR
9 050 - 13 600 USD
Klubbat pris
580 000 SEK
Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Eva Seeman
Stockholm
Eva Seeman
Chefsspecialist, modernt och samtida konsthantverk och design
+46 (0)708 92 19 69
Axel Einar Hjorth
(Sverige, 1888-1959)

bord "Mora", Nordiska Kompaniet 1930 för Stockholmsutställningen 1930.

Ovalt, bemålad och snidad furu, skiva med räfflad kant, svart ben, räfflad fot i svart och ockra, märkt med metallbricka NORDISKA KOMPANIET R 34552 - C22246. Längd 50 cm, bredd 36 cm, höjd 60,5 cm.
Serienumret C22246 antyder att det var just detta bord som ställdes ut i "hallen för dyrbarare ting".

Restaurerat, retuscher.

Proveniens

Stockholmsutställningen 1930, modellen utställd i hallen för dyrbarare rumsinredningar.

Litteratur

Christian Björk, Thomas Ekström, Eric Ericson, "Axel-Einar Hjorth - Möbelarkitekt", Signum, 2009. Modellen avbildad sid 10.

Övrig information

Axel Einar Hjorths ritning till bordet finns i NK-liggaren i Nordiska Museets arkiv och är daterad 20/12 192

Formgivare

Axel Einar Hjorth räknas som en av Sveriges mest betydande möbelformgivare under 1920- och 30-talet. Hjorths tidiga arbetsgivare var bland annat Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors och Stockholms Hantverksförening. Det stora genombrottet kom som chefsarkitekt för Nordiska Kompaniet, en post som han tillträdde 1927 och innehade fram till 1938. Hjorths första större uppdrag blev Nordiska Kompaniets påkostade monter på världsutställningen i Barcelona år 1929, för att därefter medverka vid flertalet större internationella utställningar under det efterföljande decenniet. 1929 bryter Hjorth också ny mark och formger den första serien rustika möbler i syrbetsad furu, de så kallade sportstugemöblerna som fick namn som "Lovö", "Utö" och "Sandhamn" efter öarna i Stockholms skärgård.

Läs mer