"Gunilla Laurin med sonen Erik"
Signerad C.L. inom en cirkel och daterad 1905. Akvarell 65 x 98 cm.
Konsthistorikern Carl G. Laurins samlingar, Stockholm; därefter i arv inom familjen.
Konstnärshuset, Stockholm, "Carl Larsson. Separatutställning", september 1906, kat nr 58; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Invigningsutställning. Larsson-Liljefors-Zorn", mars-april 1916, kat nr 58; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Minnesutställning Carl Larsson", 6 mars - 5 april 1920, kat nr 201; Konstmuseet Ateneum, Helsingfors, "Carl Larsson. På spaning efter det goda livet", 10 februari - 29 april 2011; Åbo konstmuseum, "Carl Larsson. Drömmar om harmoni", 16 september 2011 - 8 januari 2012.
IDUN. Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet, N:o 1, söndag den 7 januari 1912, avbildad i interiörfoto från skrivrummet på sid 2; Carl Larsson, "Andras barn", 1913; Ernst Malmberg, "Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick", 1919, omnämnd sid 30; Holger Nyblom, 'Hos Carl G. Laurin', artikel i (red Albin Roosval) "Svenska hem i ord och bilder", 1924, omnämnd sid 248 samt avbildad halvsida, i interiörfoto från skrivrummet, sid 244; (red) Karin Levander, "Carl Larssons Dora. Historien om porträttet av den rödklädda damen", utställningskatalog, Länsmuseet i Gävleborgs län, 1985, avbildad helsida sid 37; Ulwa Neergaard, "Carl Larsson. Signerat med pensel och penna", 1999, upptagen i katalogsupplementet under år 1905, sid 104 som nr 1169.
Porträttet avbildar skriftställaren och konsthistorikern Carl G. Laurins hustru Gunilla (född Petre) med yngste sonen Erik i knät. Modellerna är avbildade i familjens skrivrum i den imposanta våningen på Bellmansgatan 6 i Stockholm. Adressen omges av ett visst skimmer då fastigheten i fråga, "Mälarpalatset", utgör ett, näst intill, omistligt inslag i Södermalms stadsdelssilhuett.
Holger Nyblom skriver följande i sin artikel 'Hos Carl G. Laurin' (införd i "Svenska hem i ord och bilder", 1924):
"Bellmansgatan 6, vid Mariahissen, är ett av stadens mest synliga och dominerande hus. Silhuetten därav följer en långt ut mot inloppet från Saltsjön, och när man stävar åt motsatt håll i Mälaren, är det en av de sista linjerna, som förtona mot himlen. Det är också en underbar utsikt däruppifrån med det vackraste av Stockholm i koncentrat utbrett inför en. Jag undrar ej på, att när man en gång funnit ett näste där bland söderklipporna, vill man ej släppa det ifrån sig. Det är också häruppifrån, som de av Carl Laurin sedan gammalt beundrade och omhuldade konstnärsförbundarna hämtat sina mest poetiska Stockholmsmotiv. Främst Eugène Jansson, vilken hade sin atelier i närheten och girigt insupit stämningsskiftningarna över Mälarvattnet från dygnets alla stunder".
Intressant nog hängde också ett imponerande Stockholmsmotiv av just Eugène Jansson i vardagsrummet i våningen i fråga. Eller borde man rent av uttrycka sig enligt "våningarna"? Nyblom fortsätter nämligen:
"I två våningar ovanpå varandra är Laurinska hemmet beläget, ovanligt för att vara i ett svenskt bostadshus, men den långvarige hyresgästen har fått styra och ställa med inredning och förening av de bägge våningarna, hur han behagat".
Carl G. Laurin flyttade in i fastigheten när den var nybyggd år 1892 och bodde kvar där till sin död år 1940. Hans hem i östra hörntornet, med strålande utsikt över Riddarfjärden, var under de första decennierna på 1900-talet en populär samlingsplats för Stockholms kulturelit. Grannar var bland annat konstnärerna Hanna och Georg Pauli. Hanna Paulis berömda målning "Vänner" (olja på duk, 204 x 260 cm, 1900-1907, NM 1723) i samlingarna på Nationalmuseum i Stockholm målades med bakgrund av makarna Paulis lägenhet i huset. Faktum är att familjen Laurins betydelse som hyresgäster i fastigheten lett till att byggnaden sedan länge är känd som Laurinska huset.
Porträttet av Gunilla (inom familjen allmänt känd som "Gunillen") och Erik utfördes på plats i skrivrummet (där det sedermera kom att hänga tillsammans med Carl Larssons porträtt av maken Carl G. Laurin, från samma år, samt de tidigare av Carl Larsson utförda porträtten av familjens söner Gösta [akvarell, 60 x 48 cm, 1898, privat ägo] samt "Murre"/Casimir [akvarell, 58 x 46 cm, 1900, NMB 2528, Nationalmuseum, Stockholm] ) med gråa väggar, grönboaserade dörrar och låg panel.
Möbeln, vilken "Gunillen" och Erik avbildats sittande i förtjänade en egen presentation i Holger Nybloms artikel:
"Möbeln, utförd i ljus, man kan säga blek björk med grönt handvävt tyg sätter avgjort sin prägel på rummets karaktär. Den har sitt alldeles unika intresse, då den ritats av Ragnar Östberg, träinläggningarna äro tecknade av Nils Kreuger och utförda av fröken Viggo Johansen på bröderna Erikssons verkstad i Arvika, där hela möblemanget tillkommit. De stora långsmalnande fåtöljerna, de smala högryggade stolarna, skrivbordet och det ganska tunga, i linjer något utflytande skåpet är typiskt för den möbelkonst, som presenterades på 1909 års utställning i Stockholm".
Det alldeles speciella band som fanns mellan konstnär och modeller, när det gäller Carl Larsson och familjen Laurin, framgår av Holger Nybloms beskrivning i "Svenska hem i ord och bilder":
"[...] över hörnsoffan - i stil överensstämmande med övrig sittmöbel - äro samlade Carl Larssons från hans utställningar bekanta porträtt av bägge föräldrarna och de två äldsta sönerna Laurin som små gossar. Carl Larsson tillhörde Carl Laurins allra närmaste och käraste umgänge, och det är också med verklig förståelse för den familj, vilken här 'suttit' för hans mästarpensel, som den oförliknelige svenske familjemålaren på duken fäst de för honom kära personerna" (fig. 1).
Kompositionen utfördes även som etsning fyra år senare ("Gunilla och Erik", 1909, plåt: 14,6 x 19,7 cm, Hjert & Hjert 64, fig. 2).
Carl Larsson räknas som en av de största svenska konstnärerna genom tiderna. Han föddes i Gamla Stan i Stockholm och studerade vid Kungliga Konstakademin åren 1866-76. Efter studierna i Stockholm reste han till Frankrike och bosatte sig i Grèz-sur-Loing, dit också andra konstnärer sökte sig. Där utförde han främst målningar med trädgårdsmotiv. I Frankrike träffade han sin blivande maka Karin Bergöö, som också var konstnär och kom att betyda mycket för hans produktion. Redan under studieåren försörjde han sig som fotoretuschör och som tecknare i pressen. Det var också under studietiden som Larsson lärde känna Anders Zorn och Bruno Liljefors, tillsammans brukar de tre kallas för ABC-konstnärerna. I slutet av 1880-talet fick paret Larsson ”Lilla Hyttnäs" i Sundborn utanför Falun av Karins far och det är där Larssons mest kända akvareller som skildrar hans familj kommer till. Motiven föreställer ofta soliga landskap med badande och metande barn, kräftfiske, måltider i det gröna samt interiörscener. Larsson är bland annat representerad i Nationalmuseum där väggmålningen ”Gustav Vasas intåg i Stockholm” och ”Midvinterblot” fyller trapphallen. Väl representerad främst på Nationalmuseum i Stockholm och på Göteborgs Konstmuseum.
Läs mer